Tröttsamt med vilt-journalistik när ny bro öppnas i Göteborg.

Vi har tidigare skrivit om nya Hisingsbron i Göteborg. Den har haft en del… födelsevåndor.

Anywhoo, nu är den öppen. Och boom, som ett brev på posten uppstod nya problem. Vi läser i Göteborgstidningen/Expressen:

Bussförarna larmar, dödsfall nära alltså. Det som har hänt är att cyklister och elscooterförare tar sig fram i kollektivtrafikkörfältet på den nya bron.

Cyklister som struntar i cykelvägen på Hisingsbron och i stället cyklar i kollektivtrafikens körfält skapar oro och ilska bland buss- och spårvagnschaufförer.

– Jag sitter där daglig dags och önskar att jag hade tagit med ett par extra par kallingar till jobbet, säger busschauffören Peter Jansson om rädslan för att råka köra på någon – inte minst när det är mörkt. 

Som vana cyklistbloggare är den första tanken när vi läser om bussförarnas oro och ilska, vad är det som får cyklister att “strunta i” cykelvägen på Hisingsbron? Varför väljer någon att ge sig ut i buss- och spårvagnstrafiken? Vår erfarenhet är ju att cyklister precis som alla andra trafikanter oftast fattar rationella val.

Vi läser därför vidare. Men förblir okunniga. Inga cyklister tillfrågas. Den enda som får svara å cyklisternas vägnar är en trafikingenjör som får killgissa lite:

– Nej, de som letat sig upp där har skulle jag tro gjort det medvetet, vi har ju cykelstråk på respektive sida om kollektivtrafikbron.

Ja, det låter inte helt orimligt, men vem vet vad som rör sig i dessa cyklisters huvuden? Man får ju gissa sig fram, det är ju förståeligt. Hur skulle man kunna veta?

Det här är det vi kallar “vilt-journalistik”, att man betraktar trafikanterna lite som man betraktar rådjur och älg – som något sånt där “annat” som dyker upp plötsligt från naturen och beter sig oförutsägbart mitt i trafiken. Och vars intentioner och tankar man helt enkelt får göra sitt bästa och gissa sig till.

Alternativet hade såklart varit att fråga cyklisterna. Det gjorde vi, via Facebookgrupperna Cykla i Göteborg och Cyklistbubblan. Vi har inte cyklat i Göteborg sedan pandemins början, men vi har ju ändå cyklat en del. En gissning från vår sida var därför att anslutningarna till bron kanske inte var så genomtänkta. Ofta ritas ju “bilvägen” först och sedan, när precis allt annat är på plats, så dras cykelbanan fram. Vilket ofta leder till en svåröverskådlig trafikspagetti, med branta svängar, många korsningspunkter och trafikljus. Och att man får gissa sig fram.

“Jag har bara cyklat där ett par gånger. Men på södra sidan är det (för att låta som en papegoja, exakt som du skriver), extra trafikljus, snäva svängar, konfliktpunkter med fotgängare (G och C-banorna byter sida här o där), väntplatser vid trafikljus på för små trafiköar, cykeltrafikljusen har fått sina grönperioder inklämda mellan motorfordonstrafikens grönperioder, cykelbanorna på bron är breda och fina, men i anslutningarna smalnar de drastiskt av…

När både västra och östra sidans cykelbanor är öppna kanske det blir bättre. Frågan är bara om det blir bra.”

EDIT: Vi fick ytterligare en kommentar på just det här:

Båda sidorna är öppna sedan flera veckor tillbaka, men på Hisingssidan saknas skyltning och anslutningsvägen är riktigt sliten. Upplevelsen är att man hamnat fel, tills man kommer fram till bron som på den sidan är riktigt fin. Men konfliktpunkterna och snårskogen kring brofästet är ju kvar.

De verkar alltså, vilket inte är helt ovanligt vid vägbyggen, som att det inte är uppmärkt så att det framgår att vägen är öppen.

“Cykelvägen runt nordstan är väldigt förvirrande och det är smalt som du säger!”

Vi cyklar som sagt inte på platsen, men en grej som dök upp flera gånger var att man kör upp på bron en god bit bort, där det inte finns några synliga cykelbanor:

“Ja, kör man bussfält så kommer man raka vägen mellan Nordstan och centralen. Utan stopp eller hinder. Det är antagligen den minst farliga vägen också. Alla andra vägar förbi Nordstan innebär både bevakade och obevakade vägkorsningar, smala passager med gångtrafikanter och skarpa kurvor med grusspill. Busschauffören har nog fel. Busskörfältet är den minst farliga vägen.”

“Problemformuleringen verkar vad jag kan utläsa något felställd av er som undrar varför folk väljer kollektivtrafikfältet framför cykelbana.Vad som kanske inte framgår tydligt om en inte bor i Göteborg är att (om jag förstår artikeln rätt) valet att ta kollektivtrafikfältet inte görs på en plats där fler körfält samt G/C-bana finns (vid brons fastlandsfäste) utan vid hållplats Nordstan eller Lilla bommen där kollektivtrafikbron som ansluter till själva Hisingsbron börjar. Där finns endast kollektivtrafikfält att välja så valet står mellan snabb bro över byggarbetsplatser och andra vägar eller dåligt omledda CG-banor fram till anslutningen av själva Hisingsbron.”

Vi får också en skiss skickad till oss hur dragningarna är på fastlandssidan. Och den ger ju lite bekräftelse till det här. Om man väljer kollektivtrafikkörfältet så cyklar man blå streckning. Väljer man cykelvägen så är det röd omledning:

Illustration: Erik Brinkman.

Med vad det framstår som flera korsningspunkter, rätt svårt att överblicka och förstå om man inte cyklar där regelbundet och en hel del meck och otrygghet. Korsningspunkter, kan tilläggas, är alltså en av de farligaste platserna för cyklister. Tillsammans med byggarbetsplatser.

Cykelbanan över bron är också en traditionell gång- och cykelbana där trafikströmmarna bara separeras med vit linje.

Samtidigt som kollektivtrafikfältet, blå linje på bilden ovan, erbjuder en rak väg direkt dit man ska, utan korsningspunkter och utan närhet till fotgängare. Som det brukar vara för motortrafiken.

Med den bakgrunden så blir åtminstone för oss, cyklisternas val inte lika märkligt. De vill komma fram hela och rena på ett så tryggt och framkomligt sätt som möjligt.

Men vi vet inte som sagt, vi är inte från Göteborg. Det vet heller inte Göteborgstidningen/Expressen, eftersom de överhuvudtaget inte brydde sig om att fråga. Däremot vet de vem skurken är:

“Boven i dramat är cyklisterna över Hisingsbron.”

Man hade ju kunnat tycka att de skulle frågat vad cyklisterna känner också. Men hey, vilt som sagt.

EDIT: Reglerna för att cykla i bussfälten regleras i trafikförordningen:

 Trafikförordningens 8 kapitel §2:

I ett körfält eller en  körbana för fordon i linjetrafik m.fl. får endast fordon i linjetrafik  föras samt, om körfältet eller körbanan är beläget till höger i färdriktningen, cykel och moped klass II.

Hur reagerar du på detta?

Loading spinner

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *