Elefanten i rummet.

Det här riskerar att bli en lång rant-post, men ibland så vill man bara skriva av sig.

I dagens DN har de ett helt uppslag som ställer frågan “– I grund och botten handlar det om vad Sverige vill. Ska fordonen finnas eller inte finnas? säger Pär Norling, enhetschef på Transportstyrelsen.

Nej, det handlar inte om cyklister, det handlar om A-traktorn.

Men vi känner igen resonemangen.

DN.se

“Det är inte enbart de ungdomar som stör eller kör för fort som blir utskällda. Även de som håller sig inom lagens gränser riskerar att bli kritiserade av trafikanter som tycker att de stoppar upp trafiken, enligt ungdomarna i Kungälv. De vittnar om riskfyllda omkörningar och andra trafikfarliga beteenden som de fått erfara när de varit ute på vägarna. – Jag blev omkörd av två bilar samtidigt, en av dem körde upp på cykelbanan för att komma förbi mig, säger 16-åriga Jim Höckerfors.”

Man vill ju som dryg cyklistbloggare säga “Välkommen till vår värld”. Det enda felet laglydiga A-traktorförare gör är att de kör långsamt. Vi som cyklister känner igen det här väl, kraven på att försvinna ur trafiken.

Cyklistbloggen har sedan starten för över tio år sedan varit väldigt skeptiska till att dela in trafikanter i grupper. Vi har skrivit otaliga inlägg på temat “Det finns inga cyklister/bilister/fotgängare”, det finns bara människor i trafiken. Historiskt sett har det visat sig vara en väldigt dålig idé att bunta ihop folk i grupper och sedan tillskriva dem gemensamma egenskaper, om man säger så.

Men vi skulle behöva tala om vem som utsätter andra för fara i trafiken. Elefanten i rummet om du så vill. Och det är förvånansvärt ofta, vill vi hävda, människor i bil. Det är inte för att alla bilister är trafikmobbare, men när man sätter sig i ett fordon med en potentiell toppfart på över 200 kilometer i timmen, som väger över tonnet och som kan accelerera från noll till hundra på ett par sekunder, ja då får ens personliga egenskaper rätt stor betydelse. Är man lättkränkt, tror på sin egen förträfflighet, är övertygad om att man alltid har rätt och att andra är idioter, då blir man farlig.

“– Han sa att det här skulle lära mig att inte köra mot enkelriktat. Då pekade jag på skylten som visade att man visst får cykla i båda riktningarna. Men då sa han bara “idiot” och körde iväg, säger Anneli och fortsätter: – Han ville lära mig att sköta mig i trafiken utifrån vad han trodde var rätt. Han använde sin bil som ett vapen.”

Fritt spelrum

Och det är förvånansvärt hur fritt spelrum den typen av människor får när de sitter bakom en ratt. Eller tar sig. Och faktiskt inte skäms för. Som några forskare sa för sju år sedan:

” – Här kan man berätta på jobbet att man har åkt fast för fortkörning. Det är accepterat.”

Det tillsammans med den där känslan av att ha rätt, i sak och till saker, att vägen är min gör det livsfarligt för andra. Låt oss ta några fler exempel.

“Överfallslarm” SR.se

“Nu får p-vakterna larm: “Förstår inte varför man blir arg på oss”.

“Parkeringskaos vid badplatser: “Bilarna stod så illa att vi hade haft problem”.

“Här blåser bilar förbi vägbygget på riksväg 56 i över 100 km/tim: ”Respekterar inte de som jobbar””


Vi Bilägare

“Många bilister kör för fort, struntar i trafikljusen och hotar flaggvakterna vid vägarbeten. Det visar en ny rapport från VTI.”

“Bilist körde på Anneli – ville “ge henne en läxa””

“– Många var irriterade på vägarbetet. Flera kastade glåpord mot oss, säger Anina. När hon stoppade en personbil med en man och en kvinna i framsätet klev mannen ur bilen och började hota henne.”

“Flaggvakt vid vägbygge hotad till livet av bilist”

Corren.se

“Taxichaufför körde på flaggvakt”

“Agera mot det livsfarliga cyklisthatet på våra vägar”

Alla de här måltavlorna för bilisters ilska, A-traktorsförare, flaggvakter och vägarbetare, lapplisor och cyklister har något gemensamt: De är i vägen. De tvingar bilisterna att sakta ner, de hindrar fri väg och fri plats. Fri-het. om man så vill. Och, som räddningstjänsten säger “Det kan få ödesdigra konsekvenser”.

Också i den digitala världen

Det är inte bara i verkligheten ute på vägarna det här hindrandet tar sig uttryck. Häromdagen kördes Johan Sonessons föräldrar på när de var ute och cyklade:

“Min mamma och pappa. Ett glatt nyligen pensionerat par som motionerar längs vägarna flera dagar i veckan. Idag höll deras liv på att få ett brutalt slut. Cyklandes längs en liten väg i Dalarna blir de brutalt nermejade bakifrån av en enorm hjullastare med ett aggregat som skördar dikeskanterna.”

Foto: Johan Sonesson

Johan skrev ett långt inlägg på sin Facebooksida, läs det! Vi gjorde som vi brukade, när vi läst klart kollade vi kommentarsfältet. I sak handlar det alltså om två cyklister som är ute och hojar på vägen. De blir snudd på ihjälkörda, titta på cyklarna på bilden ovan. Rätt snart framkommer att föraren av motorfordonet körde olovligt utan behörighet. Bland de ändå hundratals stödjande kommentarerna, mötte oss den här inställningen:

“Vad sägs som att flytta på sig när det kommer fordon som arbetar på vägen, är ni döva så lämpar det sig knappast att cykla på vägen åtminstone inte utan backspeglar på cyklarna”

“Nog för att man hatar cyklister, men dedär var lite väl…”

“Som yrkessjåfør er jeg veldig skuffet over syklister. Mange av disse har førerkort og biler. I det minste burde de ha på seg synlige klær, så vi kan se dem i tide. Reflex vest burde være et minimum. For noen år siden kom jeg opp i en ulykke der en mosjons syklist var påkjørt. Han hadde helt sorte klær og sykkel uten lys og reflex. Det var kveld og begynnende mørke. Jeg holdt på med HLR i en halv time til ambulansen kom, men syklisten døde av skadene han hadde fått. Syklister! Bruk hodet!

“Vilken satans tur att det gick bra! De cycklister man är trött på är de som åker sina snabba cyklar i hela 25 kmh gärna ett helt gäng och 2 i bredd ibland 3… Gärna på en slingrig 70 sträcka där det inte är lämpligt att köra om. Tror att ingen har något emot ett äldre par som cyklar längs vägen hoppas jag iaf.”

“Johan Sonesson de är helt galet de som har hänt❤️❤️❤️ men nu gick de bra 💕 tyvärr möter jag och åker jag förbi cyklister utan sunt förnuft vid Lennheden som har dålig respekt mot trafikanter på vägen ! Får ofta ligga bakom 3st innan jag får signalera eller bara ligga efter till man är säker! Man behöver inte ta upp hela vägbanan hela tiden! Sen finns de ju vackra å fina cykelbanor som man kan cykla på ibland ! Som mot Torsång men som sagt man lär visa respekt som bilförare som cyklist!”

“Det finns cykelvägar för cyklar, bil vägar för tyngre fordon. Ibland förstår jag att man måste ta bilvägen även med cykel när det fattas cykelväg. Men cykla inte i bredd, det blir idiotiska omkörningar pga av det. Enligt bilderna så ser det ut som ni cyklade efter varandra, tur i detta fallet. Hade ni cyklat i bredd så hade han med största sannolikhet haft armen på maskin mitt i cyklisten närmast mittlinje, dvs bara sett den inre, och inte hållt ut tillräckligt. Tur att det under omständigheterna gick hyfsat denna gången”

“Hur kunde de bara hända? Varför cyklade de inte över på andra sidan”

Gemensam nämnare

Den gemensamma nämnaren är just känslan av att möta något som är i vägen. Kommer man i bil ska man ha rätt att slippa köra sakta bakom någon väglus, slippa göra jobbiga omkörningar, få köra som man vill utan att behöva anpassa sig efter en massa andra. “Bilväg” för bilar. Att vägen kallas “allmän väg”, inte “bilväg”, spelar ingen roll. Och om någon råkar bli nästan ihjälkörd, ja, då är det första man tänker på att, om ni bara höll er ur vägen skulle det inte hända. Det är ert eget fel. Hade ni ens reflexväst?

Vi skrev häromdagen om det här fenomenet, när föraren som mejade ner en hel familj, varav två inte överlevde, nu häktades. Innan det stod klart vad som hänt, var kommentarerna på nätet rätt tydliga, och nu repriserar vi för tydlighets skull:

Föraren kom i över 80 kilometer i timmen på en trettioväg och hade redan varit nära och meja ner en annan familj. Det där ovan är reaktionerna. Det är då man tänker tanken: om man ger uttryck för den här inställningen på internet, borde man då få ha körkort? Som en cyklistbloggen-läsare vaket påpekar, det är inte bara körkunskap vid körkortstillfället som avgör om man ska ha rätt att framföra ett motorfordon. I körkortslagen står det:

“eller om han på grund av sina personliga förhållanden i övrigt inte kan anses lämplig som förare av körkortspliktigt fordon”

Om man publikt i ett massmedium visat upp den här typen av inställning, kanske man helt enkelt inte ska anses lämplig att inneha körkort?

Vi har tidigare skrivit om kraven på 1,5 meters avstånd när man kör om. Idag är trafikreglerna för omkörning luddiga.

Expressen skrev också en ledartext om det (och vi får inte plats att här också spegla kommentarsfältet till den texten):

Expressen.se

“Tvinga bilister att visa hänsyn till cyklisterna”

Man ska helt enkelt lagstifta om tydlig hänsyn, eftersom verkligheten ser ut som den gör. I grunden är vi fortfarande för ett krav på ett tydligt omkörningsavstånd. Men efter att ha läst artikeln om A-traktorer, och Johans Facebookpost så börjar vi lite tröttna. Ska det vara så jäkla svårt att fatta att man måste visa hänsyn i trafiken. Eller, nu sätter vi nog ribban för högt. Ska det krävas ny lagstiftning för att få folk att inte köra så att de utsätter andra för livsfara? Hur svårt ska det vara?

För tydlighets skull upprepar vi att vi inte tror eller tycker att alla bilister är tokar, vi kör själva bil. Men det är i bil som folk som inte klarar av att samspela med andra människor, som är övertygade om att de har rätt, att de har rätt till vägen, att allt är andras fel, blir livsfarliga. Det här är ingen “cykelfråga”, det här är en trafikfråga, för alla som av någon anledning hindrar en bil, är utsatt för fara av de här människorna. A-traktors förare, Räddningstjänst, Lapplisor, vägarbetare, flaggvakter, cyklister.

Och den elefanten i rummet är det dags att prata om.

Hur reagerar du på detta?

Loading spinner

4 thoughts on “Elefanten i rummet.

  1. Samma attityd av att ha rätt, vilja berätta för andra hur de ska göra, och bete sig allmänt illa och farligt finns bland alla trafikslag. Även bland cyklister. Men den stora skillnaden är att när cyklister beter sig illa riskeras sällan någon annans hälsa än den egna. När bilister beter sig på motsvarande sätt, då dör folk.

    Men lag om 1,5 vid omkörning, och lagkrav om vad den redan lagstadgade hänsynen faktiskt innebär hjälper inte. Det är redan idag rejält förbjudet att försöka köra på cyklister med bil, och struntar man i de lagarna, ja, då kanske de andra inte heller spelar någon stor roll.

    1. Hur ska dessa 1,5 mätas?
      Om jag passerar en cyklist på väg med heldragen mittlinje så gör jag det förstås inte i skyltade 70, utan i närmare 30. Gör jag det vid en busshållplats så finns förstås utrymmet, men det blir cyklisten som måste välja på vilken sida denne vill ha dessa 1,5 meter. Går cyklisten inte åt sidan så blir det inte mer plats för mittlinjen är fortfarande heldragen.

        1. Finns det inte plats så gör jag det förstås inte, men de brukar gå åt sidan som man enligt lag ska göra när tillfälle ges.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: