Hur noggrann är lagstiftaren?

Ni kanske minns när vi frågade Transportstyrelsen om reglerna för “cykelgata”? Representanter för myndighetera sa i media bland annat att på cykelgator kommer cyklister regera, de kommer t få företräde och biltrafiken får inte köra om dem. Vi kollade i reglerna och hittade rätt lite stöd för det, ni som vill läsa hela hittar det här:

CYKLISTER FÅR FÖRETRÄDE!

Vi passade också på att fråga Transportstyrelsen och deras svar på våra frågor kan väl i korthet sammanfattas med att icke, så blir det inte:

Vi kan inte se att det finns några undantag från hur cyklande ska placeras sig enligt 6 kap. 1 §. Hade regeringen önskat det på cykelgator så hade regeringen föreslagit och ev. ändrat den regeln.
Vad gäller trafikregler om omkörning eller regler om vilken sida fordonsförare får passera andra fordon så kan inte vi se några undantag eller att andra trafikregler ska gälla på cykelgatan än de som gäller generellt.

Transportstyrelsens svar

Anywhoo, vi läser i dagens DN om något helt annat. Lagstiftaren har lyckats förbjuda kommuner att utfärda parkeringsförbud:

När kommunen införde parkeringsavgift visade det sig nämligen att Trafikförordningen ändrats. Länsstyrelsen säger till DN:

– Den nya förordningstexten innebär att kommuner inte längre har rätt att utfärda parkeringsförbud. Om det är avsiktligt eller ett misstag vet jag inte, det får regeringskansliet svara på.

Och nepp, det visade sig vara helt oavsiktligt. Susanna Broms, kansliråd på infrastrukturdepartementet säger:

– Genom ett förbiseende fick bestämmelsen oavsiktligt en annan ordalydelse än den avsedda. Så snart regeringskansliet blev uppmärksammat på förhållandet påbörjades ett revideringsarbete.

Och fram tonar lite bilden av ett departement som stiftar lagar lite på känn. Frågan är, finns fler missar – och hur genomtänkt är egentligen lagstiftningen?

Kanske mindre än vad man tror.

Toppbild: Riksdagen Wikimedia/Hcmholme CC BY-SA 3.0