Hur genomtänkt är cykelinfrastrukturen?

Igår snubblade vi över en artikel i Expressen om nya Hisingenbron. Och i sin enkelhet så är intervjun en väldigt bra temperaturmätare på hur cykelinfrastruktur i Sverige planeras och hur mycket väghållarna egentligen bryr sig.

I korthet så börjar Hisingsbron bli klar och nu läggs sista asfalten på plats för trafikanterna. Eller, inte bara asfalten, utan också gatstenen. För här ska inga memils komma och cykla i motsvarigheten till motorvägshastighet, alltså 25-30 km/h – annars en hastighet man tycker biltrafiken kan hålla i närheten av förskolor.

Gatstensremsor alltså. Från Stadsutveckling i Göteborg på Instagram
Foto: Kalle Hederos

Nu ska tilläggas att allt tyder på att några rader gatsten inte kommer påverka någon hastighet, precis som “rumblestrips” inte heller gör det, mer om det strax. Och det här vet Trafikkontoret i Göteborg om. Så här säger de till Expressen:

– Gatstenen ligger där för att sänka hastigheten på cyklisterna ner mot korsningen. Sen är det så att våra riktlinjer säger att vi inte ska lägga gatsten på det här sättet, men den här anläggningen började projekteras för mer än fem år sedan och då såg riktlinjerna annorlunda ut. Hade vi gjort den utformningen i dag? Kanske, för att få ner hastigheten, eller så hade vi utformat det på ett annat sätt.

Från Expressen.se

Det är mycket att packa upp i det korta uttalandet. De har alltså riktlinjer mot att använda gatsten så här, men hey, cyklister. Skulle vi göra det idag trots att vi inte ska göra det? Kanske. Kanske behöver man följa riktlinjer, kanske inte. Vem bryr sig, det är ju inte trafik det handlar om direkt (<— Kan innehålla spår av ironi). Yrkesstoltheten! Vikten av att myndigheter lägger arbetstid och skattekronor på att ta fram riktlinjer, man sedan kan förhålla sig fritt till!

Länge sedan det planerades

Och det var ju jättelänge sedan det planerades! Här har vi en invändning. Vi har bevakat den här typen av frågor i över tio år nu (och vi passerade precis 2000 inlägg!), och vi vågar sätta en cykelhjälm på att beläggningen för cyklister överhuvudtaget inte nämndes för fem år sedan. För vi vet ju att cykelvägen färdigplaneras sist i projekten – vilket är ett av skälen, förutom rent ointresse, att till exempel stolpar hamnar i körbanan (Läs mer om just stolpar här).

Planerades i sista stund, denna gång av Trafikverket. Foto: Markus Wileen

Vi vågar alltså gissa att frånvaron av riktlinjer inte var något problem. Dessutom, gatstenarna läggs ju just nu, det är ju alltså bara att låta bli att lägga dem och bara använda asfalt på hela sträckan. Om man hade velat följa sina egna riktlinjer. Inte för att Trafikkontoret alltså är säkra att de brytt sig att följa riktlinjerna ens om de funnits.

Och, vad spelar det för roll om vi låter stensättare fixa gatsten, vi har ju hur mycket pengar som helst (<—- japp, ironi igen) så:

– Det är ju där det har uppmärksammats av cyklister som inte gillar det de ser. Det är vi tacksamma för att man uppmärksammar oss på. Vi tar till oss det och ska göra en bedömning på om vi ska ha kvar gatstenen eller göra någon förändring.

Från Expressen.se

Men fungerar det?

Ingenstans i artikeln går det att läsa något om rader av gatsten verkligen bidrar till att sänka hastigheten för cyklister. Och forskningen brukar ju tyda på att den här typen av åtgärder har begränsad eller ingen effekt alls. Eller tvärtom, har effekten att cyklisterna ökar farten:

Från Trafikverkets undersökning “Taktila farthinder för cyklister – effekter på hastighet och cyklisternas upplevelse”

“Resultatet från ett mätplatspar visar till och med en hastighetsökning i samband med farthindret.”

Däremot så är det dels rätt obekvämt att ta emot skak från gatsten upp i armar och axlar när man passerar, dels gör det sämre för funktionshindrade, är förmodligen farligt för eventuella elscooterförare och gör det svårt att cykla med till exempel grejor på pakethållaren. Sen kan man tillägga att olika material brukar hålla olika bra – vilket efter något år leder till höjdskillnader mellan gatsten och asfalt. Eller, asfalten sjunker, gatstenen ligger kvar och då blir det en kant. Som kan vara direkt farlig.

Så, för att sammanfatta, Trafikkontoret bryter sina egna riktlinjer, och skulle förmodligen göra det igen, med en åtgärd som inte kommer få den effekt man vill och så tänker man att man kanske kan ta bort det, för mer skattepengar, sedan.

Så genomtänkt är planerandet av cykelinfrastruktur, inte bara i Göteborg och utan i Sverige.

Läs också: Därför behöver vi regler för hur en cykelbana får se ut.

Hur reagerar du på detta?

Loading spinner

One thought on “Hur genomtänkt är cykelinfrastrukturen?

  1. Detta är så galet så man begriper inte. Inte denna man iallafall. Eller, det går att begripa att det händer men varför kommer de undan med det?!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: