Det är värre än vi skrev i går.

I går skrev vi om effekten av Förbifart Stockholmbygget vid Vinsta i Stockholm, att den innebär att cykelvägen blir rörig och skapar omvägar för cyklisterna.

Sen såg vi reklamvideon Trafikverket publicerat på Youtube. Och vår sväng visade sig bli ännu mer komplicerad. Alltså den sväng som efter ombyggnaden kommer se ut så här:

Men efter att ha sett Trafikverkets reklamvideo, insåg vi att det inte skulle gå att cykla så. Den där sista svängen till höger i bild ovan, visar sig vara omöjlig. För där är har de valt att inte bygga någon cykelbana på högra sidan vägen. Blått nedan är anslutningen från bron, rött är den tidigare cykelbanesträckningen:

Som synes har man i reklamfilmen planerat för vanliga vägen, men exakt var cykelbanan ska ta vägen, ens på brosidan, alltså det blåa strecket, är oklart. Det finns säkert en plan, men den ansågs inte viktig nog att ta med i reklamen.

Men som cyklist behöver man alltså fortsätta betydligt längre för att komma över till höger sida, långt efter tunnelmynningen, där man tidigare alltså bara kunde rulla på rakt. Så här cyklar man alltså idag, innan ombyggnaden:

Bara att fortsätta rakt över. 

Men det var inte enda grejen. Vi upptäckte också den här hörnan:

Där trodde vi man skulle cykla om man kom från vänster i bild.

Så här:

Men så verkar det inte vara tänkt. För det finns ett hinder. Det är vad det verkar från samma film, en trappa:

Den där anslutningen är alltså en ren gångväg. Som cyklist förväntas man ta en helt annan väg om man ska rakt över korsningen från vänster. En jätteomväg:

Istället för att cykla som idag:

Det vi konstaterar är att i sitt arbete med den här trafikplatsen så har motorfordonstrafikens situation, trots ny anslutning från Förbifarten, markant förbättrats. Trafikljusen och korsningen är borta, cirkulationsplatsen innebär ett jämnt flöde utan korsande trafik, utan fotgängare och cyklister. Den nya trafiklösningen ansluter “sömlöst” till den befintliga trafiken. Det är genomtänkt.

För cykeltrafiken däremot blir det en labyrint, utan genomgående systematik eller struktur. Den nya trafiklösningen anpassas inte efter den tidigare, utan bänds i det närmaste på plats likt en felaktig pusselbit, hamrar man tillräckligt hårt så trycks den på plats ändå. Det här är en av platserna som påverkas av Förbifart Stockholm – hur ser det ut på de andra? Är Vinsta bara ett olycksfall i arbetet, eller är det samma överallt?

Det som är extra olyckligt är att Förbifart Stockholm, precis som Tvärförbindelse Södertörn, eller Norra Länken är några av våra största regionala infrastrukturprojekt. Som det byggs just nu, 2020, kommer det se ut i 20-30 år framöver. Minst.

Sveriges nationella cykelstrategi

När man gör så här, så gör man det svårare att cykla, men också svårare att börja cykla. Så kommer det alltså vara i decennier framåt. Idag finns det visserligen inga nationella mål för cykling satta, annat än att cyklingen ska “öka”, men i regionmålen för Region Stockholm står det att 2030, alltså om bara nio år, ska minst 20% av resorna i länet ske med cykel. 2019 var andelen 7%.

Då är det särskilt viktigt att dessa enorma i
nfrastrukturprojekt, som Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn är, inte bara är “okej” utifrån den faktiskt av regeringen uttalade ambitionen att öka cyklingen, de bör åtminstone vara “bra”, men helst faktiskt “ledande”. Eftersom det är nu standarden sätts för decennier framåt.

Här är det värt att notera att just den här sträckan är med i det regionala cykelnätet:

Regionalt cykelvägnät

“Det regionala cykelnätet utgörs av 60 regionala cykelstråk. Målsättningen i den regionala cykelplanen är att stråken ska vara fullt utbyggda till 2030. Stråken utgörs i dagsläget av cykelvägar av varierande standard samt behov av helt nya länkar där det saknas cykelväg.”

Om inte ens de projekt som får mest pengar klarar av något så enkelt som att ordna en säker och framkomlig korsning, ens på ett utpekat viktigt cykelstråk, hur ska något annat mindre projekt klara det? Om inte ens Trafikverket klarar av det, med hela statens resursbatteri, varför ska någon annan göra det, med betydligt mindre resurser till sitt förfogande?

Den här lösningen är inte ens “okej”, den här direkt undermålig. Det bådar inte särskilt gott för framtiden.

Läs också övriga inlägg om Vinsta.

Toppbild: Cykelparkering i Amsterdam.