Det måste till mer plats. Det måste till mer förståelse. Det måste till mer samspel.

| 10 kommentarer

Det här blir ingen peppande text, vi är ledsna för det.

Det här är Vasagatan vid Centralen i Stockholm i morse. I cykelvägen ligger en överkörd cykel. Bredvid en chockad cyklist.

Foto: Christina Thunberg

Det här är på en plats vi skrivit om tidigare, Vasagatan. Där man tvingades sätta upp ett staket för att bilar inte skulle parkera i det vältrafikerade cykelfältet.

Inte jättesvårt att cykelfältsparkera vid Centralen

Det hade väldigt lite effekt.

Fulparkerad taxi vid Centralen Foto: Knark Missionen /Facebook

Foto: Knark Missionen /Facebook

Istället fick man också gående passagerare i vägen – som skulle ta sig runt staketet. Det är också platsen vars cykelfältsdragning har fått symbolisera usel cykelinfrastruktur i Stockholm här på bloggen. Kanske vårt mest spridda foto.

I morse smällde  det, en cykel hamnade under en bil. Vad det verkar klarade cyklisten i morse sig undan med chocken. Det kunde ha gått värre.  För i snitt 25 cyklister per år går det så illa att de dör. Och vi blir så arga och ledsna att det fortfarande ser likadant ut som då. Det är en farlig plats och det drabbar dem som cyklar. På riktigt.

Vi tror 2017 kommer stå som ett rekordår för cyklingen i Stockholm med förorter. Aldrig har vi sett så många cyklister så tidigt. Aldrig har köerna varit så långa. Det är jättekul.

Men. Aldrig har heller så många klämts in i så otroligt smala vägar. Aldrig har så många försökt ta sig fram, trots att vägarna inte är byggda för årets trafikmängder.

Cyklistbloggen tog Birger Jarlsgatan i fredags. Vi kom inte fram:

Cykeln är 89 centimeter bred. Utrymmet var mindre. Hade någon öppnat bildörren hade det varit livsfarligt. Vi kläms bokstavligen mellan bil och fotgängare.

Vi åker Slussen varje dag. Så här såg det ut flera dagar förra veckan:

Funkar när man kommer ensam i dagsljus. Funkar riktigt, riktigt dåligt när man kommer  en klunga om tio-femton cyklister, som inte sällan är fallet våren 2017. Ännu sämre när det samtidigt går gående som rundar stolpen som står mitt i gångvägen och kliver in i cykelvägen.

Vi tog pendlingsstråket på Ringvägen, där cykelfältet fortfarande går tätt, tätt mot parkeringsplatsen. Tänk om någon öppnar bildörrarna? Inklämd mellan stillastående bilar och biltrafik.

 

Det här funkar inte.

Vana Stockholmscyklister vet att det här inte är undantagen, det är regeln. I Stockholms city finns det i praktiken två cykelvägar som kan sägas vara “bra”, eller med danska mått “ok”, Götgatan och Norrmälarstrand – som är precis nybyggd. Resten är vägar där cyklister trängs ihop tätt, tätt med andra trafikanter.

Det här är en tröja som Louise Åkerblom fick efter att ha blivit påkörd i Rimbo, en bit norr om Stockholm:

Foto: Louise Åkerblom formgivning Susanna Dörlich

Till Stockholmdirekt.se berättar hon om när en  bilist tutar på henne sekunden innan den tvärtnitar framför henne.

– Han tutade när han kom upp bakom oss och fortsatte under omkörningen. Sen svängde han in framför oss och tvärbromsade, säger Louise till Metro.

Det är inte första gången. Senast 2015 hände samma sak i Saltsjö-Boo i Stockholm.

Tröjan visar att hon inte bara är cyklist. Hon är också någons mamma. Sådant är trafikklimatet. Cyklister känner att de måste avanonymisera sig – det räcker inte med att vara cyklist, man måste visa att man är människa, på riktigt.

Det här funkar inte. Fler cyklar än någonsin – det är jättebra. Men de måste kunna cykla utan att vara livrädda. De måste kunna cykla säkert och tryggt utan att klämmas in, trängas ihop och alltid cykla på någon annans villkor.

Stockholms Stad har just nu en kampanj om samspel i trafiken. Det är fint. Men så länge ett trafikslag, cyklisterna, trängs in i centimetersmala vägar, upptryckta mot biltrafik eller ihopblandade med fotgängare, så kommer inget ändra på sig.

Folk kommer skada sig, många allvarligt, folk kommer bli arga och till slut kommer folk sluta cykla.

Ghostbike i Spånga från 2017 Foto: Emanuel Bergsten

En cykelväg ska vara två meter bred. Minst. Den är inte kombinerad med gångväg. Den har säkerhetsavstånd till öppnande dörrar, träd, stolpar. Avståndet när man kör om cyklister ska vara 1,5 meter, något som är vanligt utomlands.

Nybyggd ouppmärkt stolpe på väg

Allt annat är, för att ta ett uttryck från Södermalmspolisen, “vårdslöshet i trafikplanering”. Och det får faktiska konsekvenser.

Författare: Christian

Christian har cyklat till och från jobbet sedan 2004. Tidigare på en allt risigare Skeppshult Populär, numera med barnen på en Nihola Family

Leave a Reply

10 Comments on "Det måste till mer plats. Det måste till mer förståelse. Det måste till mer samspel."

Notify of
avatar
Mikko
Guest

Många vågar inte följa cykelbanan utanför centralen

L
Guest

Händer
att jag väntar på buss nära platsen där cykelfältet gör en gir år
vänster för att hamna mellan bilfilerna. Formellt är det bilisterna som
korsar cyklisternas körfält, så cyklisterna skall ges företräde, och
bilarna ska väl blinka höger för att visa att de tänker köra genom
cykelfältet. För det är cykelfältet som är obrutet.
När man studerar trafiken så tycks fungera bättre än man kunde förvänta sig. Men inte är det en bra lösning!

Inläggets
första bild ger ingen tydlig bild hur olyckan gått till. Kan det rent
av varit så att cyklisten korsade gatan på övergångsstället?
Eller skulle bilen in och stanna på cykelfältet och körde på cykeln som körde där? Men då skulle väl fordonen inte hamna som på bilden?

Robert Andersson
Guest

Verkar ju inte vara ett cykelfält på Vasagatan, vid bilden. Men antar att det är skyltat om stoppförbud?

Jag är tyvärr alltid lite rädd, jag med blivit prejad av tutande personbilar, inklusive taxibilar. Och många fler har gjort omkörning med tvärbromsa framför.

Tycker nog att det borde kunna vara vårdslöshet i trafik. Borde väl kunna vara “medveten riskfull körning”, även med lägre IQ.

Borde nog kunna bevisas uppsåt att skada med, misshandel/mord/dråp (eller försök till).

Men de hävdar väl att de alltid kör om och bromsar framför, och inte förstår faran.

Anders Norén
Guest

Det är inte cykelfält på bilden utan vägren med heldragen linje vilket är strängare än cykelfält. (Cykelfält får korsas av övrig fordonstrafik, det får inte heldragen linje.) Ja, det råder stoppförbud på sträckan.

Anders Andersson
Guest

Kan du se något mönster i dessa trakasserier? Plats? Tid på dygnet?

Jag som cyklar runt i stan några mil varje dag sedan många år, har aldrig utsatts för något liknande. Några få drogpåverkade, hotfulla förare har jag träffat, men inte blivit aktivt utsatt för aggression förrän jag påpekat att de parkerat mycket dumt, t.ex. mitt på en uppfart till en cykelbana . Jag har stött på flera gånger fler kniv- eller järnrörsviftande idioter i tunnelbanan än riktigt farliga bilister i trafiken, så jag upplever cyklingen som ett av de absolut säkraste sätten att ta sig fram.

Robert Andersson
Guest

Förorter, 50+ vägar med vägren istället för cykelbana, samt gator närmare stan där trottoaren är bredare än en meter. Taxiinfarten/utfarten vid Sahlgrenska sjukhuset.

Vanligen är det utanför rusningstrafiken. Det handlar nog mest om man inte kan stanna och läxa upp cyklister att de inte får cykla på bilvägen, när det blir lång lö bakom.

Men annars så tycker jag helgerna, främst söndagarna är värst. Då tycks söndagsbilisterna komma ut, som inte kör till vardags. Kan hända att de väjer för tidigt efter en omkörning, eller att de sickarar filen utan blinkers, eller andra orealistiska saker.

Inte pga av aggression utan av att de inte riktigt förstår hur man kör bilen.

Så är det i Göteborg, i alla fall. Stockholm kan vara mer cykelvänligt.

Anders Andersson
Guest

Göteborg är ju mycket mer en bilstad än Sthlm, som inte har Volvo, men T-bana istället. Och Stockholms cykelbanenät är ett av världens allra mest utbyggda per invånare. De flesta förorter har cykelbanor på helt andra ställen än bilvägarna, eller så är det stadsgator, eller villagator – ofta med fartgupp. Du måste ut en bra bit från Sthlm för att hitta cykelbara 50+ vägar utan cykelbana – men där finns förstås en del livsfarliga sträckor.

Inne i stan är det nästan bara på Strandvägen och Sveavägen bilarna har möjlighet att få upp farten. Svänger utan att blinka gör man även i Sthlm – men det är sällan det orsakar ngt större problem.

Z
Guest

Mälardalsdelen förbi FRA: 70-väg, smal, vägren, ingen cykelbana.

Anders Andersson
Guest

Nu är du inte längre i Stockholm utan långt ute i glesbygden, även om det i detta fall bara är en bro som skiljer dig från civilisationen… 😉

wpDiscuz