Cykling med en busschaufförs ögon

| 8 kommentarer

I februari gnällde riktade jag stringent kritik mot busschaufförer som blockerar cykelfältet vid Kungsträdgården. En av dem som kommenterade var Alvin Lindstam, cyklist men också busschaufför. Vi gillar motbilder och att folk säger emot, och tycker att Alvins svar förtjänar att lyftas fram så att fler får chans att läsa det. Därför kommer det här, milt redigerat, som ett gästbloggsinlägg:

Jag är både cyklist och bussförare, och kör många av de linjer som passerar Kungsträdgården (2, 55 och 76). Jag kan verkligen se att området är besvärligt för cyklister, men vill gärna dela med mig lite av perspektivet från bussförarsätet.

 


Lösningen som du föreslår, att stå kvar vid hållplatskanten tills det blir grönt och köra då, tror jag inte skulle fungera särskilt bra. Om bussen står kvar vid hållplatsen uppfattar resenärerna det som att de ska kunna stiga på, som bussförare tror jag inte så många skulle uppskatta om de kom springandes till en buss på hållplatsen och föraren vägrar öppna dörrarna för att han/hon redan släppt på passagerare.

Så står man vid hållplatsen får man räkna med att släppa på passagerare som kommer. Att vänta på att en passagerare ska stiga ombord, stänga dörrarna, vänta på att dörrlåset släppt, kontrollera trafiken till vänster och framför bussen och komma iväg kan dock ta rätt lång tid, så att man riskerar att inte hinna komma förbi trafikljuset innan det slår om till rött. Det kan därför vara viktigt att “lämna hållplatsen” så att man är beredd att komma iväg då det blir grönt, och vid en plats som den här innebär det att svänga ut åt vänster med framdelen av vagnen.

Om man står vid en hållplats med en buss behöver man åka rätt långt innan bakdelen av bussen tagit sig tillräckligt långt ut från kanten för att cyklar ska kunna passera. Att en buss står diagonalt och blockerar vid vägkanten med sin bakdel är alltså inte något avsiktligt, utan som regel en konsekvens av fordonets längd och den längd som det har kunnat åka. Samma problematik finns vid Skeppsbron (i riktning mot City, strax efter slussen), där bussen efter hållplatsen ska korsa ett cykelfält och en kö med personbilar för att komma åt kollektivfilen till vänster.


Visa större karta

 

Står bilarna på kö funkar det inte att snällt stå där och blinka och tro att bilarna lämnar en lucka där man kan passera genom kön. Det som återstår är att köra fram mot bilkön och visa vilken bil man förväntar sig ska stanna och släppa förbi en, med konsekvensen att man under en period kan blockera cykelfältet samtidigt som man inte kommit tillräckligt långt för att cyklarna ska kunna passera på höger sida.

Andra platser där det är byggt för konflikter mellan kollektivtrafikbussar och cyklister:

  • alla hållplatser där cykelbana/fält slutar vid hållplatsen och fortsätter strax efter (skräckexempel hållplats Fleminggatan på S:t Eriksgatan, i riktning mot Fridhemsplan. Där göms cykelbanan av parkerade bilar, bussarna måste förflytta sig mycket i sidled på en kort sträcka och hastigheterna är rätt höga).
  • slutet av Birger Jarlsgatan vid Nybroplan. Här svänger buss 2 åt höger, och ett cykelfält passerar tvärs över den körbana som bussen ska använda. Stopplinjen ligger två-tre meter framför cykelfältet, så om bussen stannar vid stopplinjen då det är rött ljus blockeras hela cykelfältet. Om bussen istället stannar innan cykelfältet kan cyklarna passera då det är rött, men det är uppbyggt för konflikt och risker då det blir grönt. Ska bussen eller cyklisterna som då vill passera åka först?

 


Visa större karta

 

På videon från ditt inlägg ser man en svart personbil passera till vänster om den blå bussen (den har inte rätt att köra där, men många gör det ändå, både privatbilister, budbilar, taxibilar och turistbussar). Ett inte obetydligt antal av dessa svänger i korsningen framför (de får inte svänga vänster, men om de vore laglydiga skulle de inte köra där från början) och tvingas vänta på korsande mötande trafik (bilar, cyklar och fotgängare) ska passera innan de kan åka. Även där finns en risk att bussen inte kommer förbi trafikljuset, och det kan därför finnas en anledning att svänga ut och ställa sig i kön innan fler blockerande bilister smiter före.

Vad gäller situationen i Kungsträdgården tror jag att förändrad infrastruktur är det som krävs. Vägen vid hållplatsen är förhållandevis bred, och alla sorters fordon kan passera mellan bussarna. Det här är trots allt en väg där det bara är bussar i linjetrafik och cyklar som får åka, så någon omkörningsmöjlighet för motorfordon behövs inte (taxi får åka här om natten, men då är busstrafiken så pass gles att det inte borde vara något problem att vänta eller ta sig förbi). Om man skulle bygga om hållplatserna så att de enbart bestod av två mötande bussfiler (typ som på Nybroplan), där inga andra fordon kan/får passera, skulle man väl frigöra åtminstone 3-4 meter att bygga separata cykelbanor på?

Jag tror att det förekommer situationer där cyklister känner sig orättvist behandlade av kollektivtrafikbussar, där det i stort handlar om en dålig infrastruktur och bristande förståelse för bussarnas framkomlighetsbehov.

Jag hoppas att fler förare än jag gör sitt bästa för att bidra till cyklisters trygghet och framkomlighet, men självklart finns det rötägg även hos oss.

 

 

 

Författare: Gästbloggare

Cyklistbloggens gästbloggare är utvalda skribenter som har något viktigt, engagerande eller kontroversiellt att säga om exempelvis trafik, politik säkerhet inom cykling. Du når enklast gästbloggaren genom att kommentera dennes post.

Leave a Reply

8 Kommentarer på "Cykling med en busschaufförs ögon"

Låt mig veta när
avatar
Marcus
Gäst

Mycket bra att ni lyfter detta perspektiv också. Detta är nära det som kan kallas helhetsperspektiv, något som uppenbarligen inte har funnits när man byggt viss infrastruktur. Cyklister och bussförare ser samma brister i infrastrukturen, men ur totalt olika synvinklar. Något att ta lärdom av!

Bruse
Gäst

Det hela är ju enkelt att lösa. Ersätt busslinjerna med spårväg istället så försvinner konflikterna, då spåren ligger i mitten av gatorna och inte behöver ta sig in till trottoarkanten. Dessutom kommer all biltrafik flyta på bättre av samma anledning.

Christian Gillinger
Gäst

Men – om det finns plats för en spårvägshållplats mitt i gatan, så borde det ju lika gärna gå att lägga en busshållplats där? Så fungerar det ju till exempel med linje 74 där sträckningen går längs Tvärbanan.

Ola Larsson
Gäst

Problemet är sällan busschaufförerna utan busshållplatsernas placering och cykelbanornas utformning, både vid Kungsträdgården och på många, många andra ställen

Patrick Johansson
Gäst

Bra inlägg! Ett stort bekymmer är infrastruktur som uppmanar till konflikt (i vissa fall regelbrott).

Tack för att ni visar hur infrastrukturen påverkar vårt beteende!

Jocke
Gäst

Mycket bra inlägg – klokt och välformulerat!
/Cyklist och tidigare busschaufför

Artur Hansson
Gäst

Tack! =)

don Simon
Gäst

Mycket intressant att höra ett annat perspektiv, tack!

wpDiscuz