Det är ett krig, I tell you! Ett Cykelkrig!

| 110 kommentarer

I förra veckan fick vi ett mail från TV4 med en förfrågan om att medverka i Nyhetsmorgon. Det var en väldigt fåordig inbjudan:

Jag söker någon som är beredd att försvara cyklister i Stockholmsmiljö. Hör gärna av er till mig så snart som möjligt.

Vi brukar vara generösa med att ställa upp och diskutera cykling och cyklingsfrågor eftersom vi tycker de är så viktiga. Men här är tydligen cyklisterna under attack? Av vem undrar jag då och får svaret:

Det verkar som att det råder en hyfsat hård ton främst i Stockholmstrafiken. Jag har följt en animerad debatt som startades av tidningen mitt i Södermalm, där en flicka på två år blivit påkörd av cyklist i Tanto. Följt SVT:s reportage som visar på att bilister som hatar cyklister och faktiskt påstås medvetet försöker skada cyklister. En hård och trist stämning. Det är vad vi vill debattera.

Jag har suttit och riggat tillräckligt många gäster till morgonprogram för att veta att ett upplägg med två så helt olika vinklar, den lilla påkörda flickan och bilister som hatar cyklister, inte funkar i samma inslag. Och eftersom det handlade om att ”försvara cyklister” så var det rätt tydligt att det skulle handla om den lilla flickan, inte om den klick motorfordonsförare som använder sina fordon som vapen. Så jag tackade nej. Risken att jag skulle få stå i rikssänd TV och försvara cyklist som kör på liten flicka kändes överhängande. Och inte särskilt konstruktiv.

På Twitter insåg jag att en av programledarna, Jenny Strömstedt, redan bloggat om händelsen under den neutrala rubriken ”Cyklistdjävlar”. Låt mig så här långt in i berättelsen slå fast några saker:

  • Det är fel att bryta mot trafikreglerna.
  • Man ska sakta ner när man passerar små barn, särskilt när de går på en gemensam gång- och cykelbana, extra särskilt om de inte ens är avdelade i olika fält.

Jag missade inslaget när det gick direkt i TV4 förra veckan så jag har inte hunnit titta på det förrän nu. Och jösses. Det inleds med att Steffo Törnqvist slår fast:

 Men vi ska prata om ett växande problem. I de stora städerna har det trappats upp ett cykelkrig

Jasså, har det? Vardå? ”Växande” problem? Enligt vem? Hur mycket? Vad är ett ”cykelkrig”?

Det som hade hänt är att den lilla flickan Daisy var på dagisavslutning i Tanto, gick på en kombinerad gång- cykelbana och av någon anledning hamnade i cykelfältet och blev påkörd av en äldre kvinna.

Nyhetsmorgonsinslaget bygger sedan helt på den otroligt tråkiga händelsen för lilla Daisy och målar raskt upp en bild av cyklister som lagbrytande tokdårar inblandade i ett ”cykelkrig” mot fotgängarna. Det slås fast att folk inte längre cyklar för att transportera sig, utan träna. Så här Twittrar redaktionen efter sändningen:

och så här ser vinkeln ut:

hetskt cykelkrig

Det är oehört tragiskt att Daisy blev påkörd av en cyklist. Jag har också småbarn, en fyramånaders dotter, en snart fyraårig och en åttaåring. Jag förstår att det är jobbigt och hemskt. Men att en flicka blir påkörd innebär inte att hon är ett offer i ett ”hätskt cykelkrig” (Däremot är den möjligtvis ett exempel på att det även bland cyklister finns inkompetenta trafikanter, samt ett utmärkt exempel på att kombinerade gång- och cykelbanor är livsfarliga och borde förbjudas, något vi skrivit om massor här på bloggen och något som också Cykelfrämjandets representant förde fram).

Jag känner mig åter som den där invandrarkillen som sitter och läser på Avpixlat. Jag fattar att enskilda Facebookpersoner gör det och att det finns bloggar som också gör det. Men etablerade kommersiella medier borde veta bättre. Att ta ett enda fall och sedan insinuera skuld för en hel grupp man själv definierar har ju historiskt sett visat sig vara ett rätt farligt grepp. Jenny Strömstedt inser såklart det så fyra minuter in så säger hon kort att ”Och vi talar inte om alla cyklister, det finns goda cyklister också”. Eller hur. Hur många?  Om det råder ”cykelkrig” kan det ju inte vara särskilt många eller?  Ingenstans i inslaget förs det fram något överhuvudtaget, förutom de medverkandes egna åsikter, som skulle stödja att cyklister missköter sig mer än andra trafikanter i stan. Eftersom det mig veterligen inte finns.

Fler fotgängare skadas för att de blir överkörda av bilar, ändå pratar man inte om något ”bilkrig” mot fotgängare (tvärtom, då är det deras eget fel) .

Så sprids mer cyklisthat.

Varför bryr jag mig då om jag är laglydig ”god cyklist”?

Ni som följer Cyklistbloggen känner igen det här svaret, jag har svårt att variera det mer så jag har börjat att bara klistra in det igen:

För att jag så ofta och regelmässigt hamnar i situationer där jag måste försvara något så trivialt som mitt val av transportmedel. För att cyklister inte missköter sig mer än andra trafikanter. För att det är så tråkigt att precis allt som handlar om cykling, förutom möjligtvis i cykeltidningarna, börjar med att cyklister är hatade, nu senast ”Cykla i P1” som skriver:

Många av oss hyser starka känslor till cykeln. Den är en symbol för frihet och individualism men cyklister som kör för snabbt och bryter mot trafikregler är en avskydd grupp

Någon som tror att ”Top Gear” eller gamla ”Trafikmagasinet” började med samma brasklapp? ”Men bilister som kör för snabbt och bryter mot trafikregler är en avskydd grupp”? I think not.

För att jag vill att alla slutar generalisera. För att det är tröttsamt. För att det påverkar mig. Jag cyklar varje dag, ibland gör jag fel precis som alla andra. Missar en fotgängare som inte kommer över. Stannar klumpigt. Glömmer att ge tecken med armen. Då vill jag bli bedömd för hur jag cyklar, inte utifrån en fördom om ”hur cyklister är”. När jag säger ”förlåt, det var inte meningen¨, jag missade”, så vill jag slippa höra ”jävla cyklister” till svar.

Och för att det är otäckt. Det krävs bara att jag hamnar framför en enda cyklisthatande, stressad bilist som inte fått sitt morgonkaffe än och som plötsligt känner att hen ska ”visa cyklistjävlarna” för att det ska bli livsfarligt för mig.

Läs mer om cyklisthat.

EDIT: Ser nu att Mitti har artikeln som webbpublicering och ser följande citat:

– När vi la upp en bild på Daisys ben på Facebook slogs vi av vilket cykelhat det finns i Stockholm.

Och det är en bild som jag känner igen.

 

 

 

christian@gillinger.se'

Författare: Christian

Christian har cyklat till och från jobbet sedan 2004. Tidigare på en allt risigare Skeppshult Populär, numera med barnen på en Nihola Family