Nu blir det lite... bloggigt det här, men ja, det är ju en blogg det här. Det här hamnar lite utanför vår stora cykelboksluts-läsning, men det kändes ändå som ett symtom på något.

En grej som slog oss när vi plöjde 2018 års nationella cykelbokslut är att vi plötsligt upplevde att vi läste samma sak en gång till. Lite dejavu.

Och mycket riktigt. Två av kapitlen handlar om nästan samma sak, kapitel två och fem.

I kapitel två listas faktorer som påverkar cykling:

Kapitel fem gör samma sak igen, vilket orsakade vår dejavu:

Kapitel fem forsätter med en inledning som lika gärna hade kunnat vara i kapitel två:

Jämför det med kapitel två:

Våra personliga förutsättningar har stor betydelse för om vi väljer cykeln eller inte. Det kan exempelvis handla om attityder och den individuella hälsan. Människors val av färdsätt påverkas även av hur ortens demografiska och topografiska förutsättningar ser ut, hur cykelinfrastrukturen har anpassats därefter och hur den underhålls. På en övergripande nivå har också institutionella faktorer betydelse för till exempel vilka ekonomiska medel som fördelas och hur kommunernas trafikplaner ser ut. Det är viktigt att hela resan fungerar och att det inte finns barriärer som gör det svårt att ta sig till målpunkten. Alla dessa faktorer påverkar oss i valet om och när vi cyklar och hur mycket.

Det är ju i princip samma sak, fast med lite andra ord. Det känns lite som man klipp och klistrat ihop från olika texter.

Men kapitel fem kompletteras med ett uppräknande av aktiviteter de olika medlemmarna i Nationella cykelrådet gjort under året. Exempelvis:

"Hälsofrämjande cykling
Projektet riktade sig till utrikesfödda kvinnor i Malmö, där målet var att
lära 48 kvinnor cykla trafiksäkert, samt att utveckla och befästa kunskaper
hos 40 kvinnor som kunde cykla sedan tidigare men som inte vågade cykla
själva i trafiken. Ett annat mål var även att minst 200 kvinnor skulle få
information om fördelarna med att cykla samt om trafiksäkerhet. Projektet
genomfördes enligt plan, vilket även innebar att flera studiecirklar, seminarier och spridningsaktiviteter genomfördes."
Ur kapitel fem, Nationell Cykelbokslut 2018

Inget av de här aktiviteterna är knutna till några av de indikatorer som Nationella cykelrådet ställt upp, alltså de som ska visa trenderna och utvecklingen för cykling i Sverige över tid. Det framgår ingen systematik i urvalet av aktiviteter, annat än att de är "exempel".

Det här blir ju visserligen lite korranmmärkande, men varför ensas inte två kapitel som handlar om samma sak ihop så att det blir lättare och överskådligare?

Varför finns ett helt kapitel med vad det verkar slumpmässiga aktiviteter från de aktörer som råkar vara med i Nationella cykelrådet?

Svaret hittar vi, tror vi, i inledningen:

Regeringen gav Trafikverket i uppdrag att beskriva aktörernas arbete inom cykelområdet i samband med Cykelbokslut år 2017. I detta kapitel beskrivs exempel på olika aktiviteter som det Nationella cykelrådets medlemmar har deltagit i eller finansierat.

Det är helt enkelt så att regeringen ville ha det. Men varför skulle det nödvändigtvis bändas in i ett bokslut med syfte att mäta och följa upp cyklingens utveckling i Sverige?  Och är den här listan över olika aktiviteter ens komplett som en beskrivning av "aktörernas arbete inom cykelområdet"? Med all respekt för Friluftsfrämjandet, men är till exempel startandet av ett Instagramkonto relevant information i ett nationellt cykelbokslut?

Enda skälet vi kan komma på är av rent PR-skäl. Men det reser ju igen frågan, vad är nationella cykelbokslutet egentligen? Ett försök att mäta och följa upp cykelutvecklingen? Eller en PR-produkt?