För några år sedan noterade vi på Cyklistbloggen att "hög hastighet" är något relativt. En hastighet som anses väldigt låg för stora, tunga motorfordon, när de kör nära barn, bedöms för cyklar som ren racerfart. Vi pratar alltså om 30 km/h - en gräns som används nära skolor och dagis till exempel.

Vi har också tagit upp att det är skillnad på "fort" och "fort", till exempel när Expressen skrev två artiklar om  fordon på gågator, där cyklister som stoppades beskrevs som fart-tokar, samtidigt som bilister i samma hastighet på samma typ av gågator fick berätta att de blev nästan gråtfärdiga över orättvisan att bli stoppade. (Läs mer här: Det är skillnad på "fort" och "fort". Och här ska också noteras att Expressen sedan ändrade sig).

Vi har också skrivit om poliser som i media berättar att cyklister alltid ska anpassa hastigheten om det finns gående i närheten. Det spelar ingen roll om det handlar om en tydligt avgränsad cykelbana med stor pendlingstrafik, till exempel Stadsgårdsleden i Stockholm - där cykelbanan och gångbanan är separerade från varandra med vit mittlinje. Cyklister som passerar fotgängare ska hålla max gångfart, en hastighet polisen bedömt är sju kilometer i timmen. Vilket i ett slag skulle omöjliggöra cykeltrafik i stora delar av Stockholm.

2012 sa till exempel trafikpolisen Stefan Lindahl till P4 Stockholm att:

– Är det cykelbana så är det gångfart som gäller.

Cyklister: rödljuskörande felparkerande memilsmarodörer

Stockholms nya pendlingsstråk är gångbanor

Det där uttalandet, att cyklister alltid ska hålla gångfart på cykelbana, eftersom det kan finnas fotgängare i närheten, skulle vi därför vilja ställa mot ett annat uttalande av polisen - precis som vi gjorde med Expressenartiklarna.

Vi läser i Mitt i Roslagens artikel Fritt fram att cykla på Roslagsvägen om cyklister i Åkersberga som bara har en cykelväg att välja på när de ska söderut, in mot stan. Det är väg 276, "Roslagsvägen", en motorledsutformad landsväg med nittio kilometer i timmen som hastighetsbegränsning. Där cyklar Åkersbergacyklisterna, avskiljda från motortrafiken med en vit linje. Alltså precis som på de där delade gång- och cykelvägarna som är så vanliga i landet. Här kan man tänka att samma regler skulle gälla, att man ska anpassa hastigheten efter de oskyddade trafikanterna. Vad säger polisen? Polis Barbro Lundin:

– Du får cykla och gå på landsväg. Men det är ingen lustfylld färd. Det är jobbigt när det blir vinddrag från bilarna, och man vinglar till på cykeln. Men samtidigt kan man inte begära att alla bilar ska sakta ner, säger Barbro Lundin.

"Men samtidigt kan man inte begära att alla bilar ska sakta ner". Hur känner ni tonen, förståelsen och respekten för de oskyddade trafikanterna på deras enda cykelväg lyfts fram i det där citatet? Känns det som att polisen ställer samma krav här, som när de pratar om trafik på cykelbanor? Vi tycker det inte.

Men! Lundin är inte helt främmande för att låta trafikförordningens generalbestämmelse, alltså den polisen tillämpar på cykelbanor, gälla även bilister:

Hon tipsar dock alla bilister om att vara schyssta mot cyklisterna.

Bra tips.

Det handlar alltså i stor utsträckning om vilka tolkningar polisen säger sig göra, men det kan ju ha stor påverkan på verkligheten, eftersom det är polisens som... polisierar trafiken.

Det betyder dock inte att det är så. Polisens påstående att det alltid är gångfart på cykelbanor har ifrågasatts av duktiga jurister - och ytterst är det en domstol som bedömer från fall till fall. Lagens avsikt är inte att alla ska krypköra, utan att trafikanter ska visa hänsyn. En bra idé tycker vi.

Men det visar ändå något om hur olika trafikslagen bedöms. Några ska ta stort ansvar. Några kan ta lite mindre.

Fotnot: Den tillämpbara paragrafen är Trf 2 kap. 1 § :”För att undvika trafikolyckor skall en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna”