I morse var det fullständigt kaos vid Slussen - trots tvåsiffrigt antal flaggvakter som skulle dirigera trafiken.

Hela trafiken? Nej, bara en liten, liten del av den. Flaggvakternas uppdrag är bara att se till att motortrafiken flyter. De står bara i korsningarna mellan motortrafiken och övriga trafikanter. Och så har det varit hela byggperioden - även när det är trafikljus istället för flaggvakter.

Ett stillastående gytter

I morse stod trafiken helt stilla. Det var stopp både för dem som skulle rakt fram längs Munkbron, för dem som skulle till Skeppsbron och också för alla fotgängare som skulle över. Nej, igen, inte all trafik. Biltrafiken flöt på rätt bra eftersom där stod det som sagt flaggvakter och släppte på.

För Slussen är idag och de senaste fyra åren uppdelad i två delar - dels vägbanan, alltså den där motortrafiken kör, dels "alla andra" - det vill säga fotgängare och cyklister.

Korsningen i somras med trafikljus som stoppar cyklister fast det är tomt. Sommaren 2019.

Vägbanan där motortrafiken kör är försedd med trafikljus, eller som just nu flaggvakter. Och här passar vi på att påminna om att trafikljus inte är där för trafiksäkerhetens skull - det skulle gå att ta bort precis alla trafikljus i stan om man ville. Det enda som skulle hända vore att framkomligheten blev lidande. Det skulle helt enkelt gå mycket, mycket långsammare när alla måste samspela istället för att få tydliga direktiv i form av rött och grönt ljus. Därför ställer man alltså upp trafikljus - då ökar genomflödena och folk kommer fram bättre.

Men vid Slussen har alltså fotgängare och cyklister fått sköta det själva. Vi kollade med Slussenprojektet för att fråga hur det är tänkt, men det visade sig att det är Trafikkontoret som ansvarar. Så vi hörde av oss till dem, med en enkel fråga: Varför trafikljusregleras inte korsningarna mellan cyklister och cyklister, och cyklister och fotgängare?

Svaret:

Tack för att du skriver till oss.

Fordonstrafiken regleras mot andra fordonsströmmar samt gång- och cykeltrafik bland annat för att kunna prioritera kollektivtrafiken och för öka trafiksäkerheten.

En reglering mellan gång- och cykeltrafik bedöms försämra framkomligheten för både cyklister och fotgängare.
Vi  tror att en signalreglering mellan fotgängare och cyklister utanför för  den ordinarie signalregleringen kommer att få en dålig efterlevnad.
Vi  anser att ett samspel gående och cyklister där de gående ser sig för  och cyklisterna anpassar farten till rådande trafiksituation och att  trafikgrupperna tar hänsyn till varandra är en bättre lösning under  byggnationen av Slussen.

Här noterar vi att Trafikkontoret alltså ändå tycks betrakta trafikljus som just en trafiksäkerhetsåtgärd. Sedan tror de att folk inte kommer bry sig om trafikljus. Att en bättre lösning är att trafikanterna samspelar. Men att samma sak av någon anledning inte gäller motortrafiken, där trafikljus istället används för att den ska "prioriteras" (vilket ju blir effekten när de delar vägyta med kollektivtrafiken). Där är det inte en bättre lösning att de ska anpassa farten till rådande trafiksituation, se sig för och samspela. Av någon anledning. Vilken såklart är för att de vet att med trafikljus så ökar genomflödet.

Vi biter oss fast vid att trafikljus är en framkomlighetslösning, att syftet är att öka just framkomligheten. Särskilt på hårt belastade trafikplatser. Vi lämnar här det faktum att Stockholm historiskt skött trafikljusreglering för cykeltrafiken på ett rätt dåligt sätt, där cyklister ofta omfattats av reglering som egentligen bara är till för bilister, och att trafikljusen många gånger inte ens fungerar för cykeltrafiken - något som ju kan tänkas påverka efterlevnaden.

Till exempel på Skeppsbron 2014

Vi konstaterar att Trafikkontoret av någon anledning tror att reglering av de stora trafikströmmarna skulle leda till minskad framkomlighet, inte ökad. Utan att berätta varför de tror det. Så vi skrev igen.

Då är min följdfråga: Hur har ni kommit till den slutsatsen?

Trafikkontoret svarar:

Generellt så ser det ut såhär över hela staden, vi har inte  signalreglerat strömmarna mellan gång och cykel utan vår bedömning (baserad på mångårig erfarenhet som trafikplanerare och  trafikingenjörer) är att det blir mindre fördröjning och flyter smidigare vid ett samspel mellan gående och cyklister. Ett skyltat och målat övergångsställe men som inte är signalreglerat är enligt vår erfarenhet en tillräcklig förstärkning av gåendes rätt gentemot cyklister och utföres vid behov.

Vi har som utgångsläge att signaler ska vara meningsfulla sett till reglering, funktion och användning - rödtiden behöver respekteras, gröntiden och utrymningstiden likaså. En reglering mellan gående och cyklister från övergångsställe över gatan skulle dels ge en tidsfördröjning för cyklister och dessutom antagligen göra att många gående går mot rött. (erfarenhetsbaserad  bedömning).
Utöver detta är det ett mycket kostsamt arbete att göra sådana signalinstallationer över hela staden.

Man kan alltså koka ner det till att det av erfarenhet är bättre utan trafikljus. Om man skulle vilja raljera här så skulle man ställa frågan hur de vet det, när de alltså inte gör det - trafikljus reglerar alltså. Men det kanske de har gjort.

Och att det kostar pengar.

Vad de däremot inte har erfarenhet av, vågar vi påstå, är de enorma trafikmängder av oskyddade trafikanter som just nu passerar Slussen varje dag. Och att det skulle kunna betyda att tidigare efarenheter faktiskt inte längre stämmer.

Bara vid den västra passagen, alltså här:

så möts trafikströmmar i form av fotgängare och cyklister från fyra håll: Från Munkbron, från Stadsgårdsleden, från Slussen och från Skeppsbron. Det är i praktiken en fyrvägskorsning med två trafikslag. Som ska samspela sig bäst det går i myllret. Tänk om de avdelat två-tre flaggvakter också till dem?

Jag står alltså på bilden ovan och ska till höger över i bild, till Skeppsbron. Personerna framför mig, visade det sig skulle rakt fram. Det är stopp i samtliga riktningar. När det blev grönt fick jag baxa Niholan till höger om dem och möttes då av cyklister som kom bakifrån. Som ni ser är det helt stopp om man kommer norrifrån, alltså ska upp för backen istället.

Fick baxa mig runt.

Väl över blev jag stående, kom fram till refugen, blev stående igen.

Det gäller att inte fasta mitt i vägbanan
Hinner jag över eller ska jag stå kvar på refugen?

Väl över vägbanan möts man som cyklist och fotgängare av ytterligare en korsning i form av ett övergångsställe, något som ytterligare bidrar till att kön bakom riskerar att fastna ute på vägbanan för motortrafik. Eftersom det inte flyter på särskilt fort när allt bygger på samspel, i kaoset.

Korsning med fotgängare och cyklister

Samtidigt har alltså de fem-tio bilarna som passerade hjälp av ett tiotal flaggvakter. Det flöt på bra, skönt om man kör bil alltså.

Och så här har det ju varit hela byggtiden. Viljan att öka framkomligheten för gång- och cykeltrafik är låg. Det tog till exempel flera år innan man reglerade östra passagen med väjningsplikt. Så här såg det till exempel ut för två år sedan:

September 2018
September 2018

Cyklister och fotgängare får klara sig med samspel. Det går. Men det går långsamt. Precis som det hade gjort om man gjort samma sak för motortrafiken. Det hade också gått alldeles utmärkt. Men det hade gått långsamt. Och de vill man ju inte.

För cyklister och fotgängare däremot? Asch, vi tror inte det funkar, för vi har erfarenhet. Plus att det skulle bli dyrt.

Här är våra fem ören: Erfarenheten gäller inte trafikläget 2020. Det har förändrats. Det är otroligt många fler som cyklar, och går, 2020 och det kräver helt andra hänsyn, än när trafikströmmen var två-tre trafikanter i timmen. Idag skriver vi bara nionde mars och fem plusgrader. Snart kommer också sommarcyklisterna.

Det kanske inte är trafikljus som är bästa lösningen - kanske går det att få samma effekt genom att avgränsa tydligare, med staket, med väjningspliktsskyltning och hajfenor. Genom att göra korsningarna tydligare. Vi är bara amatörbloggare och vår efarenhet är bara trafikantens.

Men kanske är det så att ett fordon som cykel faktiskt fungerar efter samma principer som alla andra fordon. Och att trafikljus, rätt använt, även ökar framkomligheten för dem. Och kanske på köpet förbättrar samspelet och trafikklimatet på Stockholms just nu mest röriga plats.

Eller så kanske man bara ska välja att ta bilen istället.

Läs också: Om det ändå fanns ett sätt att reglera trafikströmmar!

Slussen - där cyklister och fotgängare trycks ihop i en enda massa

Slussen mars 2020 för fotgängare och cyklister. Uppspeedat så att man inte blir tokig.