... men det kommer de inte göra för ingen bryr sig på riktigt. Case in point: Magelungsvägen. Där gick en för smal cykelbana längs ena sidan av vägen. Sedan byggdes en dubbelriktad cykelbana på andra sidan vägen. Och den befintliga skyltades om till gångbana. Vilket ledde till att alla som cyklar tvingades korsa biltrafik för att kunna ta sig fram. Två gånger. För att köra rakt fram. Det blev helt enkelt mycket sämre.

Förr kunde man cyklar rakt längs röd väg. Nu måste man korsa vägen, två gånger till blå väg.

Detta har Krister Isaksson skrivit om, läs mer här. Nu har en av hans läsare hört av sig till Trafikkontoret för att kolla om det verkligen var tänkt så.

Trafikkontorets svar:

I projektet gjordes bedömningen att det var lämpligare att placera gång- och cykelbanan på den norra sidan av vägen på denna sträcka. Detta berodde på att man på den södra sidan skulle behöva både spränga och bygga stödmurar. På den norra sidan behövdes inga stödmurar, utan där krävdes endast sprängning vid anläggningen. Vi kommer inte att ta bort vägmärket som visar att det är en gångbana, då det finns en dubbelriktad cykelbana alldeles i närheten.

Eller i kortversion: Det hade blivit för dyrt att göra det säkert och framkomligt, så vi snålade in istället. Och vi måste ju inte. Så, nu gick det jättefort och vi orkar inte bry oss. Vi gjorde bedömningen alltså, typ.

Läs hela Kristers inlägg på Bicycling.se:

Kan det bli mer fel? Del 2

Och därför kommer sju av tio inte jobbpendla på cykel. Eller för all del cykla till skolan.  För att det är så otroligt lätt att prioritera bort cyklister. För att ingen bryr sig, ingen ställs till svars. För att hur mycket kommunen säger att de satsar på cykling, så gör de inte det. Tänk om det istället hade varit så att varje gång trafiktjänstemän "gjorde bedömningen" att något var "lämpligare", så krävdes det att de motiverade det, tydligt och med en ordentlig konsekvens- och riskanalys? Eller, tänk om det fanns styrande direktiv för hur en sammanhållen cykelväg får utformas. Men hey, cyklister. Vem bryr sig. De klarar sig bra ändå.

Läs också:

Sju av tio jobbpendlare skulle kunna cykla i Stockholm

Vem bryr sig egentligen om några cyklister?