En sak som jag skulle tycka vara najs som cyklist att få uppleva i Stockholm: Att cykla i en en dubbelriktad cykelbana och faktiskt kunna cykla rakt hela vägen. Att känna i kroppen att vägbanans bredd stämmer, att det faktiskt är så här bra plats. Att känna att det bara är att trampa på.

Så är det ju sällan. Eller aldrig, vad jag sett. Så här ser det ut på splitter-nybyggda pendlingsstråket på Södermälarstrand:

![Södermälarstrand](/content/images/2014/11/Södermälarstrand.jpg)Foto: Svante Linusson/[Facebook](https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10205333830330404&set=gm.715868818520799&type=1&theater)
Fotgängarnas vänte-”magasin” ligger mitt i vänstra körbanan. Nu är de tack och lov skyddade från skogstokiga memilsmarodörer som kör i Tour de France-hastighet, alltså runt 20-25 km/h, och riskerar att ”komma från ingenstans”, av att de också ställt både trafikljuset och Herr Gårman-skylten mitt i banan.

För att göra det lite tydligare för den som inte cyklar, rött område här är alltså inte cykelbana längre:

![Södermälarstrand röd](/content/images/2014/11/Södermälarstrand-röd.jpg)Foto: Svante Linusson/Facebook
Det gör väl inget, tänker vän av ordning, gnällcyklister har ni inte styre? Det är bara att köra runt. Om ni bara anpassar farten efter omständigheterna, det vill säga att hela körfältet plötsligt är upptaget av annat, så är det ju en baggis att komma runt.

Visst. Fair enough. Vi skiter i saker som ”framkomlighet” och säkerhet, saker som Stockholms politiker pekat ut som särskilt viktigt för att få folk att vilja börja cykla. Vi köper att det är busenkelt att svänga och köra runt och att det inte finns några bekymmer i världen med att plötsligt blockera hela ena körriktningen.

Ställ då stolparna och vänteplatsen där bilarna kör. Det är bara att svänga runt. De har dessutom tre fält , cyklisterna bara två.

![Kanalvägen pendlingsstråk 025](/content/images/2014/10/Kanalvägen-pendlingsstråk-025-1024x768.jpg)Sväng runt cykeldjävel
Nu är det ju inte så. Om hela vänstra körbanan på ett prioriterat vägstråk för motortrafik plötsligt upptogs av hinder skulle det bli ett jävla liv. Med rätta får vi tillägga.

Det här är sällan något jättesäkerhetsproblem. De flesta cyklister muttrar lite och svänger runt. När fotgängarna spiller ut även i andra körbanan så blir det sällan värre än irriterat plingande från cyklist och fotgängare som tycker cyklister kör som tokar.

Men det påverkar framkomligheten.

Och den är viktig, det märks inte minst när den av någon anledning ska försämras för biltrafik. Fartbulor införs aldrig utan rejäla klagomål. Eller när hastigheten plötsligt sänks med måttliga 10 km/h:

![Fartsänkning](/content/images/2014/11/Fartsänkning-559x1024.jpg)Trafikpolisen Söderort/[Facebook](https://www.facebook.com/trafikpolisen.soderort/photos/a.154330687998672.31432.153770771387997/689064694525266/?type=1)
Det är jobbigt att sakta ner bilar.

Men till skillnad från biltrafiken så vill i princip alla öka cykeltrafiken i Stockholm. Skälen är många: de är miljövänligare, tar betydligt mindre plats och bidrar positivt till folkhälsan, för att nämna tre. Då är framkomligheten extra viktig.

Vill man locka folk som inte cyklar så måste det kännas lätt och tryggt att välja cykling. Frågan är då om det är bra att placera stolpar och fotgängare mitt i vägbanan.

Sen handlar det inte bara om cyklisters framkomlighet. Det handlar om trafikmiljön också.

Fortfarande byggs cykelvägarna som om cyklister är ett slags fotgängare som utan problem kan blandas med andra, riktiga, fotgängare.

Cyklister är inte fotgängare. Man tycker att det borde vara en självklarhet, men det är det inte. Det är därför man hör fotgängare prata om cyklister som ”kommer i blixtens hastighet från ingenstans”. Som fotgängare beter man sig helt annorlunda än när man kör ett fordon. Man håller betydligt lägre fart. Man rör sig annorlunda.

Det man gör när man bygger som man gjort på Södermälarstrand är att man bygger prydliga konfliktpunkter där fotgängare och cyklister blir  irriterade och arga på varandra.

Samtidigt någon meter vid sidan av har motortrafiken tre breda och raka filer att köra på.

Frågan man som ansvarig politiker kan ställa sig är ju hur det här påverkar trafikanterna. Var kör man helst, där det är spikrakt och råder hög framkomlighet, eller där körbanan plötsligt upptas av stolpar och irriterade fotgängare?

Får det fler att välja att cykla?

Det konstiga är att det inte behövt se ut så här på Södermälarstrand. Det finns gott om plats. Hade bara någon sagt att det var viktigt att inte ställa trafikstolpar och fotgängare i cykelbanan när ritningarna gjordes hade det inte varit något problem. Nu däremot skulle det förmodligen bli dyrt att ändra i efterhand.

Cykelmiljarder i all ära – när man använder dem fel spelar det inte så stor roll.

EDIT: Den som vill ge återkoppling till kommunen kan göra det här.

Läs också: Varför blir det alltid fel?