Nu har vi i ett par rätt långa inlägg läst samtliga Nationella cykelboksslut, fem stycken sedan de började ges ut 2014. Vi tänkte därför avslutningsvis försöka sammanfatta våra intryck.Vi har egentligen två huvudsakliga invändningar mot cykelbokslutet: de bygger på dålig data och är rörigt redigerade.

Men först, vi tycker verkligen Sverige behöver ett nationellt cykelbokslut och vi tycker att utgivarna, Nationella cykelrådet och Trafikverket, träffade rätt i det allra första bokslutet från 2014:

I bokslutet kan du, utifrån statistik och undersökningar, följa utvecklingen inom en rad områden kopplade till cykling. Om utvecklingen ska drivas mot ett önskat mål måste vägen stakas ut. En god uppföljning är vår bästa ledsagare längs den vägen.
Det finns en lång tradition av att mäta och följa upp utvecklingen av kollektivtrafik och biltrafik, men när det gäller cykling är uppföljningen bristfällig. Inom flera områden behövs bättre underlag. Det är inte möjligt att dra långtgående slutsatser utifrån det underlag som finns i dag.

Vår främsta invändning är att bokslutet på fem år ännu inte lyckats leva upp till den ambitionen. Vägen är inte utstakad, uppföljningen inte god, eftersom dataunderlaget är för bristfälligt.

Det vi verkligen gillar med bokslutet är kopplandet av utvecklingen till indikatorer. Genom att använda samma mätpunkter år efter år, och samma mätmetoder, så blir det lätt att följa upp och se utvecklingen över tid. Det vi har att invända är att man är rätt frikostig med att förändra detta över tid - mer om detta nedan.

Dålig data

Vi märkte tidigt att dataunderlaget var rätt dåligt, ofta inte specifikt anpassat för cykling och att det var långt mellan mätperioderna. Ska ett bokslut fungera som ett bokslut måste nya siffror ha tillkommit. Så mäts till exempel flera av indikatorerna inte alls, eller för sällan. På några av indikatorerna används år för år olika typer av undersökningar, med olika typ av underlag. Det gör det svårt att följa upp.

Det framstår som att Nationella cykelbokslutet är hänvisade till de undersökningar som har gjorts under året, och sedan själva får försöka se om de går att matcha mot några av de befintliga indikatorerna. Vi förstår frustrationen hos det Nationella cykelrådet att inte få tillgång till bra underlag. Men efter fem år tycker vi att det borde framgå tydligare, frånvaron av mätningar konstaterades ju redan i bokslutet 2014 och att det fortfarande är så 2019 är en rätt stark indikator på cyklingens status i sig. Det borde kunna lyftas fram. Och det är bättre, menar vi, att inte ha med datan alls om den är dålig, annars sänks ju kvaliteten på bokslutet och risken är att folk tappar förtroendet för det.

Det här är också vår huvudsakliga invändning mot Nationellt cykelbokslut som det ser ut just nu.

Dålig redigering

Det här kan låta som randanmärkningar, alltså redigeringen - själva utformandet av bokslutet. Men här lägger vi också saker som om all fakta finns med, kontinuitet mellan boksluten, så att de går att följa upp, och rena korrfel.

Ett exempel på vad vi menar var ju från 2018-års bokslut, där två kapitel i princip sa samma sak men med lite olika ord. Det brukar vara ett tecken på att man tagit texter från flera olika källor, skrivna för andra syften, och bara klippt och klistrat ihop. Eller att olika författare skrivit var för sig. Men i slutändan leder det till en rörig rapport där det är svårt att förstå vad som sägs, av vem och till vem. En van redaktör löser detta.

Ett annat exempel på redigeringsmissar är när relevant fakta försvinner eller utelämnas. Ett sådant är indikatorn "Andel kommuner med god kvalitet på drift och underhåll av cykelvägar" - i 2019 års bokslut står det att:

Resultatet av mätningen för säsongen 2019/20 visar följande för de 42 kommuner som svarat på de senaste tre enkäterna 2016, 2018 och 2019:"

Här står inget om hur de 42 kommunerna valts ut av Sveriges 290 kommuner. Är det för att det var de enda som svarade? (Och varför gjordes ingen enkät 2017?).

Men året innan, i bokslutet från 2018, framgår att:

Syftet har varit att kartlägga hur kommuner med minst 40 000 invånare organiserar och genomför drift och underhåll av de mest prioriterade cykelvägarna i kommunen.

Det här bör ju en erfaren redaktör snappa upp och korrigera. Varje bokslut måste kunna stå för sig, man ska inte behöva läsa flera för att få en korrekt bild.

Ett annat exempel på redigeringsmissar är titeln på samma indikator, som är en av få indikatorer som har ett nationellt mål satt: "Det finns ett övergripande mål om att 70 procent av kommunerna ska ha god kvalitet på underhållet av prioriterade cykelvägar år 2020".

Vi trodde att den mätte just det, kvaliteten på drift och underhåll, en viktig faktor för bland annat olycksstatistiken. Men det tycks den faktiskt inte göra, de mäter bara om kommunerna ställer någon form av krav på underhållet:

Och det är ju en stor skillnad på att "ställa krav" på underhåll och vad kvaliteten faktiskt blir när underhållet utförs, något alla Stockholmscyklister upptäckte vintern 2019. Och det är en skillnad på "drift och underhåll av cykelvägar" och "drift och underhåll av prioriterade cykelvägar". Man mäter alltså bara på de bästa cykelvägarna, vilket borde ge ett helt annat resultat än om man mätte alla cykelvägar.

Ett tredje exempel på ren redigering, är det där med säkra passager, där rapporten blandar tre begrepp: god kvalitet, god standard och "säker".

Allt det här borde en erfaren redaktör ha kunnat fånga upp.

Och det är också det positiva med just den här kritiken, det är rätt lätt att komma åt: plocka in en duktig redaktör, så har ni nästa år en betydligt bättre rapport.

Avslut

Vi lyfte också att Nationella cykelbokslutet har väldigt få mål satta för cyklingen. Det här är strikt taget inte cykelbokslutets fel, nationella mål sätts av politikerna. Men det påverkar ju möjligheten att se vartåt vi är på väg.

Vi avslutar med att än en gång understryka att vi tycker det Nationella cykelbokslutet är ett viktigt dokument, eller kan vara det i alla fall, som behövs. Det finns mycket bra i det, att det finns tydliga indikatorer och framförallt bra indikatorer. Att inriktningen är tydligt satt. Men fem rapporter har kommit och med så låg kvalitet på dataunderlaget så är det i princip inte användbart. Åtminstone inte utifrån ambitionerna satta i 2014 års rapport. Kvar är en PR-produkt.

Och det är synd tycker vi. Vad tycker ni? Lämna gärna en kommentar!

Samtliga inlägg:

Det nationella cykelbokslutet mäter inte hur mycket folk cyklar.

Fem av cykelbokslutets mätpunkter mäts inte.

Varför två kapitel om samma sak?

Vem är Nationella Cykelbokslutet till för?

Utan mål vet man inte vart man är på väg.

Ingen vet hur mycket säker cykelväg det finns.

Vi gör detta på fritiden, stöd oss gärna på Patreon.