Jag tänkte utveckla lite vad jag menade med posten om etiketten ”cykelfrämjande”. Igår berättade de styrande i Stockholm att de satsar 95 miljoner på ”cykelfrämjande satsningar”. Det det handlar om i praktiken är anläggande av cykelfält på några platser, och en breddning av befintliga banor/fält på Lilla Västerbron på Kungsholmen.

I någon mån är det såklart ”främjande” att bredda och skapa cykelfält. Men med den breda definition av ”främjande” så kan man klistra på den etiketten på allt som har med cykling att göra. Minsta nya cykelbaneskylt blir en ”cykelfrämjande satsning”. Eller om man asfalterar om en väg och cykelfältet råkar vara med, så kan det vara en ”cykelfrämjande satsning”.

[![](/content/images/2012/06/cykelfrämjande.jpg "cykelfrämjande")](/content/images/2012/06/cykelfrämjande.jpg)Cykelfrämjande väjningspliktsskylt
 

Samtidigt hör man sällan något om ”bilfrämjande åtgärder” när bilvägar anläggs, breddas och underhålls. När någon använder ”bilfrämjande” är det nästan alltid i negativ mening. När det handlar om vägbyggen pratar man mycket hellre om ”infrastrukturanläggning”, eller helt enkelt ”vägprojekt”. Bilfrämjande=dåligt, cykelfrämjande=bra ungefär.

Cykling är idag, åtminstone i teorin, fint. Det är miljövänligt och säkert. Det bidrar till folkhälsan och har en hastighetsdämpande effekt. I vintras skrev jag så här:

Det är svårt att bli mer självgod som cyklist än vad man är redan i grundläget. Vi skitar inte ner. Vi håller oss friska. Vi håller stans trafik flytande. Vi är i princip default-vinnare i varje trafikdebatt.

Miljövänlighet är ett positivt ord, det gör att politiker gärna vill gnugga sig mot miljövänliga saker för att få del av all goodwill som kommer med det. Att bidra till folkhälsan är också något man gärna skyltar med. Därför gillar politiker att klistra etiketten ”främjande” på cyklismsatsningar, även när det handlar om vanligt infrastrukturarbete.

Det gör också oss cyklister lite lyckliga. De ”främjar” ju oss gubevars, så snälla de är! Äntligen! Vi är inte bortskämda, så vi kollras lätt bort med fina ord.

[![](/content/images/2012/06/20120608_0814541.jpg "20120608_081454[1]")](/content/images/2012/06/20120608_0814541.jpg)Cykelfrämjande mur, med cykelfrämjande röd-gul färg och ett cykelfrämjande rödljus.
Men jag tror också att det är så att vägbyggnation faktiskt inte anses vara en satsning på just bilism, utan *ett självklart infrastruktarbete*. Vi måste ju ha vägar och det är viktigt att de byggs bra så de blir trafiksäkra. Eller hur?

Pengar till cykelinfrastruktur däremot är något annat. Något extra. Bilsatsningar är normen, cykelsatsningar är undantaget.

Vad är då ”cykelfrämjande satsningar”? Det måste rimligtvis handla om annat än anläggningsarbete. Bloggen Cykelsmart har ett exempel i dagens utmärkta bloggpost Trafikverket – sänk bashastigheten till 30 km. Att sänka bashastigheten i innerstan till 30km/h vore definitivt cykelfrämjande, till skillnad från bilfrämjande. Att tillåta cyklister att svänga höger vid rött likaså. Om jag ska vara snäll mot politikerna också så kan jag tycka att det faktum att politiker åtminstone säger sig gilla cykling, i sig kan vara cykelfrämjande, även om det riskerar att bli ett cirkelargument: Om vi säger att vi är cykelfrämjande så blir vi cykelfrämjande.

Vad tycker ni? Vad förtjänar att kallas ”cykelfrämjande satsningar”?