DEBATT - så svarar Stockholms Stad

Tidigare i höstas släppte Stockholms Handelskammare en rapport som visade att cykelvägar i Stockholm kostade i snitt 50-60 miljoner per kilometer. Några veckor senare kom Stockholms stads redovisning, och där hamnade notan på betydligt lägre 18-25 miljoner kronor per kilometer. Det är ju en rejäl skillnad, så vi ställde frågan till både Stockholms stad och till Stockholms Handelskammare varför. Först ut att svara är Trafikroteln via Christian Valtersson:

Stadens  investeringar i cykelinfrastruktur är en av våra mest prioriterade  frågor och denna frågeställning är särskilt aktualiserad nu när slutredovisningen av cykelmiljarden 2012-2018 kommit. Ärendet publicerades på insyn.stockholm.se nu i tisdags. Det gör att ni själva också enkelt kan göra egna beräkningar.

Här finns rapporten i sin helhet, där varje enskilt projekt är redovisat bland annat gällande just parametrarna längd, kostnad, tid från  genomförandebeslut till slutredovisat projekt och andra relevanta omständigheter kring projekten: http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1975460

Här finns även en karta på samtliga cykelprojekt 2012-2018: http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1975461

Här hittar ni ärendet till nämnden, baserat på denna rapport: http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1975453

Kostnaden för cykelinfrastruktur per kilometer går att räkna ut på olika sätt. Enkelriktade cykelbanor/cykelfält på båda sidor av gatan på en sträcka av 400 m skulle både kunna räknas som 400 meter eller 800 meter cykelinfrastruktur. (En dubbelriktad cykelbana på ena sidan blir förstås 400 meter).

Vi  kan sedan räkna med utgiften för hela cykelprojektet, eller räkna av större åtgärder inom projektet som inte är cykelåtgärder. I den ekonomiska redovisningen av cykelmiljarden har det senare gjorts konsekvent i ett antal projekt där en större andel av utgifterna rör till exempel markförstärkning eller brorenovering inom samma projekt som cykelprojektet. Ett exempel är Lilla Västerbron där brorenoveringen utgjorde mer än hälften av utgiften, ett annat är korsningen S:t Eriksgatan-Fleminggatan där cykelåtgärderna bara var en del av projektet som hade trafiksäkerhet som  huvudfokus. Avräkningen ger en mer rättvisande bild av vad själva cykelinfrastrukturen kostar.

Av de nittio investeringsprojekt för utbyggnad av cykelnätet som bedrivits av trafikkontoret inom ramen för cykelmiljarden 2012-2018 så är det nitton projekt som är i innerstaden och även är färdigställda. Kontoret har genomfört åtgärder av olika karaktär med en stor spännvidd, från cykelfältslösningar och andra enklare åtgärder till ombyggnad av hela gaturum. Kostnaden för projekten per kilometer varierar från två miljoner upp till 50-60, och ännu högre i ett fall.

·         Genomsnittlig kostnad med avräkning ”ej cykel” och dubbelräkning av enkelriktade cykelbanor på båda sidor: 18,5 miljoner/kilometer

·         Genomsnittlig kostnad med avräkning ”ej cykel” och enkelräkning av enkelriktade cykelbanor på båda sidor: 25,3 miljoner/kilometer

·         Genomsnittlig totalkostnad för projekten och dubbelräkning av enkelriktade cykelbanor: 23,7 miljoner/kilometer

·         Genomsnittlig totalkostnad för projekten och enkelräkning av enkelriktade cykelbanor: 32,5 miljoner/kilometer

Sammantaget kan konstateras att beroende på räknemetod blir genomsnittet för färdigställda cykelprojekt i innerstaden som ingår i slutredovisning cykelmiljarden mellan 18-33 miljoner/km, eller förenklat 20-30 miljoner.

Utgiftsnivån 50-60 miljoner/km är inte en korrekt siffra för den genomsnittliga kostnaden för att bygga cykelinfrastruktur i Stockholms innerstad. Däremot gäller det för enskilda större projekt som inneburit mer omfattande gatuombyggnader, ofta från fasad till fasad, som Långholmsgatan och Värtavägen.

I morgon svarar Stockholms Handelskammare.