Vi lovade ju att återkomma om det som kallas "indikator nio" i Nationella cykelbokslutet.

Det här är en intressant punkt, som handlar om hur mycket cykelväg det finns. Vi läser i slutsatserna till 2017 års bokslut att:

Cykelvägars standarder kan variera längs med en och samma väg, eftersom olika väghållare ansvarar för olika sträckor. En gemensam klassificering av cykelnätet skulle i förlängningen kunna leda till att gemensamma och differentierade underhålls- och utformningskrav kan tas fram, och att standarden blir jämnare över vägarna.

Och det är något av det bästa vi läst. En gemensam klassificering skulle göra att man på riktigt kunde börja bedöma hur säker cyklingen är och hur framkomlig. Och hur den utvecklas över tid. Vi har ju skrivit spaltmeter om att vi måste få till tvingande regler för hur cykelinfrastruktur ska se ut (tex här). Det här vore ett steg - uppfyller stat och kommun inte kriterierna, så räknas de inte. Och här skulle man lätt kunna sätta upp skarpa mål, till exempel ökning av andelen säker cykelväg, eller för mängden regionala cykelvägar. Det är lätt att sätta tydliga nationella mål.

Stockholm gjorde detta tidigt, i sin cykelplan från 2012, där de satte tre olika nivåer, "lokalt cykelstråk", "huvudstråk" och "pendlingsstråk". Samtliga tre med defintioner av bredder och framkomlighet.

Exempelvis "Huvudstråket"

Som det har varit hittills har det inte ställts något krav överhuvudtaget på vad som är "cykelväg" för att redovisas i det Nationella cykelbokslutet. Bara att:

Cykelnätet är alla vägar som är avsedda för cykeltrafik eller gång- och cykeltrafik men inte biltrafik. Exempelvis kan det vara cykelbana, cykelfält, vägpassager i plan som avsedda för cykeltrafik med eller utan vägmarkering, och sträckor som knyter samman cykelnät och bilnät. Bilvägar som det är tillåtet att cykla på ingår inte i cykelnätet.

Som alla som följt cykelutvecklingen i Sverige vet, är det inte så att det alltid görs cykelvägar för cyklisternas bästa. Ibland är de mer där för att man ska kunna visa att man gjort något, eller för att helt enkelt få undan cyklisterna från den vanliga vägen. Det är en jätteskillnad mellan anläggandet av till exempel Götgatans nya cykelväg (2014)

Götgatan

och när Nyköping valde att bygga sin vänstertrafikslösning:

Foto: Tim Lundström

Eller för all del den här legendariska lösningen från Stockholm:

Foto: Fredrik Jönsson

Som det varit hittills har samtliga räknats lika mycket i det Nationella cykelbokslutet. Man har, om man ska spetsa till det lite, bättre koll på hjälmanvändning, än på hur vägarna där olyckorna faktiskt sker, ser ut. Trots att målet ju tydligt är satt till att "antalet omkomna ska halveras mellan år 2007 och år 2020 och att antalet skadade ska reduceras med en fjärdedel.". Där är vägarnas kvalitet en avgörande faktor, särskilt ställt mot VTI:s forskning.

Ett annat problem är, precis som med de övriga datapunkterna i Nationella cykelbokslutet, att siffrorna är skakiga. Vi läser i 2019 års utgåva att:

Sedan det förra nationella cykelbokslutet, Cykelbokslut 2018, har ytterligare 111 mil cykelväg registrerats i NVDB, från 2 292 mil år 2018, till 2 403 mil år 2019. Ökningen består till största del av kommuners kompletteringar och beror framförallt på att ytterligare kommuner har registrerat uppgifter.

Det vill säga, alla kommuner har inte orkat skicka in siffror och ingenstans redovisas heller hur många det faktiskt är. Det gör ju siffran snudd på oanvändbar. Här finns dock faktiskt ett skarpt krav:

Nationell Väg Databas - NVDB

Att alla "cykelvägar" ska registreras borde ju betyda att andelen stat och kommun som rapporterar in blir 100%.

Men tillbaks till klassificieringen, vad hände med den? Den blev vad det verkar klar i år. Men vi som drömde om en riktig klassificering får drömma lite till. De har visserligen fått till kategorier, precis som Stockholm tre stycken:

Men kategorierna säger absolut inget om vilken standard de håller. Definitionerna handlar bara om målpunkter: vart är man som cyklist på väg.

Exempelvis "Huvudcykelväg"

Det blir ju något av ett kraftfullt slag i luften och den kommer ju inte hjälpa till att mäta säker och framkomlig cykelväg. Men, ska tilläggas, det verkar som att det här är ett första testutkast. Och när vi googlar lite så hittar vi hos Trafikverket från 2018 det här:

Men, det tycks som att det här bara var ett förslag om vidareutveckling - som inte skett än.

Vad det verkar pilottestas något slags utkast till kategorisering just nu bland ett mindre antal kommuner - men det har varit svårt att få mer information än så eftersom alla är på semestrar.

Men vi hoppas att de kommer till de där nedre boxarna med kriterier. Det är där den är indikatorn kan bli relevant på riktigt.