Säkert längsta rubriken på ett Cyklistbloggen-inlägg någonsin. Men det kändes påkallat.

Vi återvänder till en av cykelvägarnas många hinder, stolpen som placerats mitt i körbanan i Bromma. Vi skrev om den för några veckor sedan.

Då skrev vi:

Vi gissar att vi kommer få återkomma om några veckor med lösningen: En målad linje runt. Som i Uppsala (bild ovan), som på Kanalvägen, som på Arenavägen vid Globen.

Och gissa vad?

Foto:Johan Henning

Kolla! Ingen stolpe behövde flyttas! Man bara målar en vit linje runt stolpen så blir allt bra. Vad kan vara dåligt med att precis där lite snabbt på någon meter möla ihop gång- och fordonstrafik på samma yta liksom?

Tidningen Mitt i Bromma skriver, ironiskt hoppas vi:

I stället för att cykla in i stolpen ska cyklisterna nu cykla till höger om den, enligt de nya markeringarna.

Så här kommenterade en person på Facebook det:

För ingen som varit inblandad i den här "lösningen" bryr sig ju. Om att göra något på riktigt. Att göra ett bra jobb. Att avsluta projektet med lite nöjdhet och stolthet. Det enda viktiga är att arbetsdagen ska ta slut så man får gå hem.

När sträckan skulle göras om föreslog tillkallad experthjälp som vi pratat med att cykelvägen skulle breddas i bakkant. Eventuellt skulle det betyda att lite av berget behövde tas bort.

Men hey, ta bort berg och grejor. Skitjobbigt. För några cyklister pffff. Skicka ut nån med lite färg så tar vi tidig lönehelg på det.

För det här är inte kärnfysik. Det finns redan kunskap och handböcker och cykelmiljarder och politiker som står och säger "Cykling är bra" och miljöpolicies och folk som säger att fler måste cykla.

Men när det kommer till att göra jobbet, då finns inget som helst intresse kvar.

Nästa gång någon säger att "Stockholm sakar cykelkultur" så kommer jag hålla med. När skatteavlönade tjänstemän både tycker det här är okej och dessutom kommer undan med det, ja då är frågan om det finns någon kultur överhuvudtaget.

Läs också: Vi måste prata om varför Stockholm inte tycker det är viktigt med cyklister

Foto sidhuvud: Johan Henning