En bra grej med jobba med cykeltrafik är att man kan göra lite som man vill. Stackarna som jobbar med biltrafik måste följa en massa förordningar, till exempel bara använda skyltar som är typ för-godkända. I cykeltrafiken kan man klippa och klistra själv. Så här till exempel:

Placerad vid Slussen i Stockholm

Här är ett kreativt ihopplock av:

Påbudsmärke D4:

Påbjuden cykelbana

Förbudsmärke C35:

Förbud mot att parkera fordon

Alltihop monterat på ett Upplysningsmärke J2, vars syfte beskrivs så här:

"Upplysningsmärken ger dig information om framkomlighet och säkerhet."

Summan blir ett vägmärke som alltså bara är en upplysning, men som utger sig för att vara ett förbud. Hade man nöjt sig med C35 hade förbudet faktiskt gällt, men hey, cyklister. Varför skulle de behöva riktiga skyltar? Vad kan vara dåligt med att sprida uppfattningen att upplysningsmärken inte är just för upplysning?

Och visst, alla fattar att de som tokade ihop den här collage-skylten vill försöka se till att hålla den smala trottoaren fri från parkerade cyklar. Men varför, varför, kan man då inte se till att inte göra som man alltid gör med cyklister, freestyla lite på känsla? Kan vi inte, snälla, sluta göra egna trafikmärken och börja använda de som vi använder i resten av trafiken?

Det här med tydlighet har visat sig vara viktigt när det gäller annan fordonstrafik, vi förvånas ständigt över att den lärdomen inte tillämpas på cykeltrafiken.

Läs också: Skyltkaos.

Toppbild: Egenihopsnickrad skylt Norrköping Foto: Magnus/Twitter