I går skrev vi om att Länsstyrelsen stoppar Stockholms Stads arbete med att låta cyklister cykla mot enkelriktat. Det gjorde det med hänvisning till flera saker, tolkningar av internationella konventioner, polisens oro för olyckor, men också att det inte fungerar med svenska trafiklagar.
Några undrade om det betyder att svenska lagar förbjuder den här möjligheten. Eller om Länsstyrelsen anser att de gör det. Nej, faktiskt inte. Den korta versionen är att Länsstyrelsen inte pekar på något konkret hinder i lagstiftningen. I stället fattade de sitt beslut utifrån en ”samlad bedömning”. De enskilda delarna var alltså inte i sig nog för att förbjuda skyltningen. Istället handlar det om indirekta hinder.
När det gäller svensk trafiklagstiftning menar till exempel Länsstyrelsen att skyltningen med enkelriktat (eller mer korrekt ”Infart förbjuden”) och undantag för cykel krockar med hur Trafikförordningen vill att vänstersvängar ska ske. Specifikt nämner de Trafikförordningens tredje kapitel §26 tredje stycket som säger att:
Vid vänstersväng skall ett fordon föras så nära körbanans mitt som möjligt eller, på körbana med enkelriktad trafik, så nära körbanans vänstra kant som möjligt.
Och §56:
På vägar med enkelriktad trafik får fordon även i andra fall stannas eller parkeras på vänstra sidan.
Tanken är helt enkelt att det blir svårt för cyklister om fordon stannar och parkerar i deras körfält, eller att vänstersvängande bilar hamnar i vägen.
De pekar också på Trafikverkets riktlinjer för märket som säger att:
Märket bör inte användas med tilläggstavlor.
Hela Länsstyrelsen resonemang:
Länsstyrelsen delar din (anmälarens, vår anm) uppfattning att den aktuella utmärkningen står i strid med gällande regelverk. Även om det inte finns något uttryckligt förbud mot att använda (aktuell) tilläggstavla till märkena C1 och E16, finner Länsstyrelsen vid en samlad bedömning av befintliga rättskällor att det inte är möjligt att kombinera vägmärken och tilläggstavlor på här aktuellt sätt, såsom regelverket ser ut i Sverige idag. Vägmärkesförordningen (systematiken med C1, C2, C3 o.s.v., där närmare föreskrifter för vissa märken, dock ej C1, anger att man kan använda
tilläggstavla), Wienkonventionen, SOU 2012:70 (s. 492, andra stycket) och
Trafikverkets riktlinjer för utmärkning av förbudsmärken, som anger att vägmärke C1 inte bör användas med tilläggstavlor, leder sammantaget till denna slutsats. Utmärkningen, och de lokala trafikföreskrifterna i sig, hamnar också, som du har anfört, i konflikt med andra bestämmelser, såsom 3 kap. 26 § tredje stycket och 52 § första stycket i den överordnade trafikförordningen. Utmärkningen, och de lokala trafikföreskrifterna i sig, står också i strid med allmänt språkbruk och uppluckrar det sedan lång tid väletablerade begreppet ”enkelriktning”, eftersom det inte råder enkelriktning av trafiken på de aktuella gatorna. Länsstyrelsen finner även på denna grund att föreskrifterna bör upphävas.
Sen skulle vi vilja kommentera argumentet att begreppet ”enkelriktning” riskerar att urholkas, genom att undantag för cyklister innebär att det inte längre är riktigt, riktigt enkelriktat. Alltså att det ”allmänna språkbruket” riskerar att urholkas.
Tillåter man undantag från förbudsmärke C1 ”Infart förbjuden”, alltså den som i folkmun kallas ”enkelriktatskylt”, så är ju infart inte längre förbjuden. Det är argumentet, som också polisen var inne på i sitt remissvar:
”Att dessutom urholka respekten för C1 tycker vi inte heller är bra. ’Enkelriktat’ skall vara ’Enkelriktat’ punkt.”
Vi har redan i Sverige minst ett liknande undantag, också det vanligt i resten av Europa. Då gäller det ett annat förbudsmärke, förbud mot sväng i korsning:
Här borde det alltså på samma sätt vara viktigt att ”förbud mot högersväng” verkligen betyder ”förbud mot högersväng”.
Men, nej, här är det plötsligt helt okej att undanta specifika fordonsgrupper. Här ett exempel:
”Gäller ej cykel och transporter till och från fastighet”. Här skriver Trafikverket i sina riktlinjer att:
Märket kan användas med tilläggstavla T1, T2 och T22.
Tilläggstavla T22 betyder ”Text” och Trafikverket ger exempel på sådan:
Det vill säga det är möjligt att lägga till ”Gäller ej cykel”. Trots att det faktiskt betyder att högersväng inte är förbjuden, precis samma sak som gäller för ”Infart förbjuden”.
För att sammanfatta, det finns inga uttryckliga förbud i svensk lagstiftning mot att undanta cyklister från ”infart förbjuden”/”enkelriktat”. Det mest konkreta är Trafikverkets riktlinjer som säger att man inte ”bör” göra så.
Det känns för oss som vanliga lekmän att givet erfarenheter i resten av nästan hela Europa, och givet att det skulle räcka med, faktiskt, mindre justeringar av riktlinjer och trafikförordning, så borde det här gå att lösa. Vi ser att även Sveriges kommuner är inne på samma sak. Det är inte bara Stockholm som vill göra så här, också bland andra Uppsala och Lund är inne på det och Svenska Cykelstäder skrev igår:
Efter att länsstyrelsen i Stockholm har beslutat att underkänna stadens skyltning av cykling mot enkelriktat kan cykelsatsningar i hela landet komma att läggas på is. Nu växer kraven från kommunerna på moderniserad lagstiftning.
Och vi avslutar med att notera att Region Stockholm, föredetta Stockholms Läns Landsting, precis skyltat om från ”Motortrafik förbjuden” till ”Infart förbjuden” längs hela Tvärbanan. Med undantag för spårvagn:
En lista på alla förbudsskyltar finns här.