Ibland börjar jag gnälla innan jag läst klart öppnar jag för diskussion lite för tidigt. Jag upptäckte när jag läste vidare att cykelplanen visst planerar för förbättringar i sjöstan. Hela området kommer korsas av ett huvudstråk, vilket osökt för mig in på dagen post, en kort genomgång av de nya definitioner som cykelplanen inför.

Pendlingsstråk är lyxcykelbanorna vars syfte är att göra det lätt att ta sig fram snabbt. De följer för det mesta befintliga bilvägar (vilket jag fortfarande inte tycker är någon självklarhet för cyklister) och siktar också på att ansluta till kollektivtrafiken – så att man kan välja att cykla bitar av sin pendlingsväg om man så vill.

Bra tänkt, särskilt i kombination med cykelparkeringar, som planen också pratar om. Pendlingstråken ska vara minst 2,25 meter breda, eller 3,25 om de är dubbelriktade. Lite större på ställen med extra hög cykeltrafik.

Pendlinggstråken i innerstan får dock nöja sig med 1,75 meters bredd, men även det är bättre än vad det är idag på många ställen. I pendlingstråken ska det vara möjligt att köra om.

Tyvärr nöjer sig planen med att låta pendlingstråken avgränsas mot gångtrafik med målad linje:

Pendlingsstråken är separerade från gångtrafiken med linje, materialskillnad, trädrad och/eller kantsten. Helt gemensam bana kan accepteras då gångtrafikmängderna är mycket små.

Alla cyklister (och fotgängare) vet att målad åtskillnad innebär att man i praktiken cyklar på trottoaren. Särskilt på vintern då snön snabbt döljer vägbanan och därmed avgränsningen.

Pendlingstråken ska vara cyklisternas motorvägar. Jag har svårt att tänka mig att bilisterna skulle acceptera en Essingeled som var gågata. Även om ”gångtrafikmängden” skulle vara liten.

Nästa nivå är *huvudstråken. *De är till för dem som har kortare resväg på under en halvmil, eller som anslutning till pendlingsstråken. De är smalare än pendlingstråken, 1,5 meter i enkelriktad bana, 2,5 meter i dubbelriktad. Här hänvisar cykelplanen till en äldre rapport, ”Cykeln i staden, Utformning av cykelstråk i Stockholms Stad” (pdf-länk). Det är en skrift från 2005och har alltså funnits ett tag (det finns en från 2009, men jag har inte lyckats hitta den än online) Problemet är kanske att den inte följts särskilt bra hittills. Till exempel står det (även i 2009 års version) att ”tillbakadragen stopplinje”, ”cykelbox”, alltid ska användas när det finns cykelfält i gatan. Och så ser det ju inte direkt ut i stan.

Tredje nivån är lokalstråken, som i praktiken innebär att man cyklar i vägbanan.

Sammanfattningsvis tycker jag det är bra att cykelstråken klassificerats och identifierats. Det är bra att man börjar definiera vilken typ av cykling stråken ska användas till och att man börjar sätta upp tydligare mål. Men jag tycker att planen kunde ha varit mycket hårdare i definitionerna, mer detaljerad och betydligt mer förpliktigande. Jag tycker att åtminstone pendlingstråken alltid ska utformas fysiskt avskiljt från gångtrafik, antingen genom att ligga i egna vägbanor eller genom några av de andra metoder som tas upp. Och jag tycker det är synd att man nöjer sig med att hänvisa till en sju år tre gammal skrift som hittills ändå inte efterföljts.

Vad tycker ni andra?