Vi börjar 2021 med några dåliga samveten - grejor som legat i "att göra mappen" och inte riktigt hanns med. Några bra grejor som vi sett under året helt enkelt.

Vi börjar med Torsgatan, som gått från att vara en rätt obehaglig till att vara en stundtals fantastisk sträcka, hela vägen från Odengatan ner till Arlandaterminalen.

Här norrgående (Streetview)

Det här är snudd på världsklass.

Egentligen börjar sträckan hela vägen uppe vid Torbjörn Klockares gata, men där är korsningarna inte lösta, och kriterierna för den här posten är att det ska kännas som Köpenhamns, eller Amsterdamstandard och då faller den biten bort. Delar av den sträckan går dessutom bara på ena sidan gatan.

Som det här tramset. (Streetview)

Här ska också tilläggas att Stockholm planerar att fixa den något röriga passagen förbi Arlandaterminalen.

Nästa lysande sträcka:

Bergslagsvägen (Streetview)

Det är i Bromma, längs Bergslagsvägen, och det är precis som Ulvsundavägen en sån där ny sträcka där man plötsligt som Stockholmscyklist upplever den märkliga känslan av att helt kunna koncentrera sig på rätt saker: cyklingen, och slipper fundera över var cykelvägen egentligen går, hålla utkik efter plötsliga stolpar, kanthinder eller ouppmärkta överfarter, eller för all del fulparkerade bilar. Sträckan hela vägen in mot Tranebergsbron börjar närma sig komplett, till exempel med omgörningen av kurvan vid Alvik.

Nästa, visserligen mindre, förbättring är när man kommer från Tvärbanebron över till Stora Essingen. Tidigare fick man ligga på i backen med trafik bakom ryggen, nu rullar man ut i egen fil:

Det gör förvånansvärt mycket för tryggheten att slippa känna stressad biltrafik i ryggen när man tar sig upp för backen.

Tredje förändringen som vi inte hunnit skriva så mycket om är Stockholms försök med grön asfalt. Det ser ut så här:

Tyvärr ingen Streetview mapp eftersom Google inte fotar cykelvägar.

Den här ändringen har lett till två tydliga beteendeförändringar på platsen. Det ena, uppenbara, är att fotgängare överhuvud taget inte går i cykelbanan, vilket är en grym förbättring för bägge trafikslagen. Det är påfallande effektivt. Och det trots att sträckan börjar lite yxigt med en kant:

Skarp kant i början

Den andra skillnaden är att man ser exakt var vägen tar, så att säga, vägen. Annars är man ju som Stockholmscyklist van vid att ägna stora delar av koncentrationen åt att leka "Hitta fortsättningen på vägen" eftersom Stockholm historiskt inte sett behovet av att vägarna ska hänga ihop, eller ens leda någonstans. Men nu ser man var det gröna tar vägen och kan långt i förväg förstå var man kan cykla någonstans. Vilket frigör koncentration till viktigare saker.

Det här med grön asfalt är ett test, men vi är helt okej med att rulla ut det stort och på sikt göra alla cykelvägar gröna.

Vi avslutar med att påpeka att det här alltså inte är en komplett lista över allt bra som hände under 2020, utan bara några grejor som blivit liggande. Har ni tips på fler sträckor i regionen som blivit bättre och som vi inte tagit upp, lämna en kommentar! Och samma gäller såklart resten av landen - det är alltid kul att lyfta bra grejor.