Vi fick ett pressmeddelande från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, som berättade om att cykelhjälmsanvändningen ökar i Sverige. Och det måste väl vara bra, Cyklistbloggen gillar sina hjälmar.

Men stämmer det?

Screen Shot 03-03-16 at 01.17 PM

VTI skriver i sitt pressmeddelande:

Användningen av cyklehjälm ökar långsamt

VTI:s årliga studie visar att användningen av cykelhjälm ökat till den högsta nivån hittills.

– Det är ingen dramatisk ökning, från 37,0 år 2014 till 37,6 år 2015 men det är trots allt en positiv trend som håller i sig. Vi ser en ökning framförallt hos vuxna, däremot en minskning bland yngre barn som cyklar i bostadsområden, säger Jörgen Larsson, VTI.

Här är grejen: När VTI skriver att användningen ökar (om än långsamt), så gör de ett rätt grundläggande misstag, alternativt är vilseledande. Jag ska försöka berätta varför med det här exemplet:

Om vi tänker att det 2015 cyklar totalt tio personer. Av dem använder bara fyra hjälm. Då är hjälmanvändningen det året 40%. Ett år senare, 2016, har sex av de tio köpt bil och slutat cykla. Det råkade vara de sex som inte använde hjälm. De fyra som fortfarande cyklar 2016 bär alltså hjälm allihop.

Då är hjälmanvändandet plötsligt 100%. En rejäl ökning från året innan, trots att inte en enda ny hjälm köpts. När VTI skriver att användningen av cykehjälm ökar så är frågan – är det antalet eller andelen? Det måste såklart vara tydligt. Det handlar om två helt olika saker.

Detta vårt exempel, tillbaks till verkligheten:

Nu visar faktiskt forskning som gjorts på antalet som cyklar att den minskar. Från DN.se:

Screen Shot 03-03-16 at 01.36 PM

Det finns alltså anledning att fundera över om det här hänger ihop. Alltså att hjälmanvändandet bland vuxna inte ökat, utan att det är koncentrationen som ökat. Hjälmcyklister slutar helt enkelt inte.

Nu kan ju den kritiske läsaren invända: spelar det någon roll? Faktum är ju att fler cyklister nu har hjälm. Det betyder ju att de inte riskerar att skadas, allt är frid och fröjd.

Vi vill göra två invändningar mot det:

För det första, när man redovisar och mäter på det här sättet så kan det faktiskt gömma sig en reell minskning av hjälmanvändadet. Åter till vårt exempel:

2015 hade fyra av tio som cyklade hjälm, alltså 40%. 2016 har sex slutat cykla. Nu utgår vi iställlet från att två av de som fortfarande cyklar också slutar bära hjälm. Det betyder att när man mäter 2016 så bär två av fyra cyklister hjälm, alltså 50%.

Det betyder att man skulle kunna säga att användningen av cykehjälm ökar från 40 till 50%. Fast i själva verket har alltså den faktiska användningen minskat.

Om man alltså gläds åt att folk använder hjälm, så kan man luras att tro att utvecklingen är positiv, när det i själva verket är tvärtom.

Nu ska sägas att vi kan ha fel, det kan vara så att VTI viktat resultatet med det i åtanke – det vill säga att det kan vara så att minskningen av cyklister totalt sett har fått inverka på analysen av de 65000-ish cyklister de har mätt på. Men det framgår inte i pressreleasen och vi tror många framförallt journalister, nöjer sig med den. Då gäller det att vara tydlig.

Infekterad fråga

Den andra invändningen är knepigare och kräver lite resonemang. En grej vi inte hade en aning om när vi började cykelblogga var att hjälmfrågan var så oerhört infekterad. Nämner man ”hjälm” bland engagerade cyklister så är det lite som att nämna vargjakten bland jägare. Det väcker känslor. Därför är det oerhört viktigt med bra fakta och att man problematiserar en rätt komplex verklighet.

Vi gillar som sagt hjälm, men tycker det är viktigt att man inte inför en lag om hjälm om den inte kan visas bidra positivt till folkhälsa och miljö. Men, det finns forskning som visar att när hjälmtvång införs, så slutar folk cykla. Och det skulle kunna sägas vara dåligt för samhället, eftersom folk totalt sett blir friskare av att cykla (såvida de inte utan hjälm är med i en olycka där huvudet skadas) och att det är bättre för miljön om folk cyklar istället för att köra bil.

Då finns det en risk med den här typen av forskning, eftersom den får det att verka oproblematiskt att hjälmanvändningen ökar – inutitivt är det ju något bra, men det kan alltså vara något dåligt.

Och för att sätta det i ett ännu vidare perspektiv: Vi har ju tidigare varit inne på att Stockholm har ett problem med vardagscyklingen. Vi skrev:

Vi är rätt många som av olika skäl valt att pendlingscykla och vi är rätt tåliga. Valet mellan stolpar mitt i cykelbanan och att stå på Gullmarsplan och vänta på försenat tunnelbanetåg i vinter är för mig trots allt rätt enkelt. Jag kör slalom runt stolpar varje dag hellre än att uppleva pendlarinfernot i tunnelbanan på vintern. Då kör jag hellre bil om jag av någon anledning förbjöds att cykla.

Läs också: Stockholm har ett problem med vardagscyklister

Man kan också slå fast att Stockholmscyklister gärna bär hjälm – vi är väl den stad som har störst andel hjälmbärare. Samtidigt är ”vardagscyklandet” rätt lågt – alltså folk som cyklar för att det är kul, eller för att träffa kompisar, ta sig till affären, gå och klippa sig eller vad det nu kan vara.

Nu spekulerar jag bara friskt, men en hypotes skulle vara att det är en typ av cyklister som har svårt för hjälm. Det skulle kunna vara så att det är den typen av folk som av olika skäl hellre avstår från cykling än att ha hjälm. När NTF tog upp det här spekulerade de i att det handlade om håret:

Screen Shot 03-03-16 at 01.45 PM

Men tänk om det inte handlar om fåfänga? Tänk om det handlar om att det upplevs som rätt meckigt att ta med hjälmen och kånka omkring på den på bion och i affären. Och att det blir ytterligare en pryl att hålla reda på och inte glömma bort? Jag funderar kring hyrcyklar, som varit en succé i Stockholm. De bygger rätt mycket på spontan cykling och när jag ser de många hyrcyklisterna på stan har få hjälm.

Om vi nu teoretiserar att det är dåligt för individen att inte ha hjälm (pga att det finns risk att man krockar och går i gatan med huvudet före), men bra för samhället (pga att fler väljer att cykla och därmed minskar miljöbelastningen av biltrafik och ökar folkhälsan för att folk får motion) så blir det genast inte lika självklart. Om man dessutom slänger in att forskning visar att det totalt sett blir säkrare att cykla när många gör det – det har kallats både safety in numbers och critical mass – så blir det ännu knepigare.

Och då gäller det att våra forskare har på fötterna och tänkter till ordentligt. Och är tydliga. Och där tycker vi VTI misslyckas just nu.

Läs också: VTI: Användning av cykelhjälm ökar långsamt

DN: Svenskar cyklar mindre än tidigare

SVT: Vill ha hjälmtvång för vuxna

Trafikanalys: De korta cykel­resorna blir allt färre