Ni minns kanske Trafikverket som försökte göra det säkert och tryggt för cyklister och fotgängare, och ställde hinder i vägen så att det blev farligt och otryggt? Missade ni det, kan ni läsa om det här. Här är ett exempel till.
Det är Fridtunagatan i Linköping. Här ligger en skola och här går också ett stort cykelstråk. Under arbetena som pågår på platsen har man därför försökt sakta ner hastigheten för att göra det lite säkrare. Skyltar har man också satt upp.
Det gör man alltså genom att ställa ut betongsuggor i cykelbanan. Vilket kan verka konstigt, såvida man inte tänker att det är bra med lite utmaning för barnen när de cyklar till skolan. Så de lär sig att inte slappna av på vägen, utan håller koll på plötsliga hinder som kan tänkas dyka upp. Att forskning visar att det här med betongsuggor i cykelbanan är en rätt dålig idé, bah liksom. Dessutom, det är väl inga barn som cyklar år 2020?
Brevid ligger en kyrka, och dit väljer man att leda om cykeltrafiken. Nu är det tyvärr så att det är cykelförbud där, men så då gör man så här:
Leder man cykeln är man fotgängare, inte cyklist, men hey, det är ju nästan samma sak. Som ni ser på bilden här så leder man alltså, med cykeluppmärkt orange skylt, in cyklister på en väg där det både är skyltat ”Fordonstrafik förbjuden” och ”Cykling förbjuden” – vilket ger en hint om hur välkommen cykeltrafik är. Man har heller vad det verkar inte gjort något åt trottoarkanten, till exempel gjort att den går att cykla upp och nerför för alla.
Det här är en klassiker, när man känner sig tvungen att skapa en omledning för cykeltrafiken, men inte orkar göra just det.
Det är såklart ingen som säger att man borde tillåta cykling på kyrkogården. Och alla håller med om att det är bra att hålla nere hastigheten vid skolor. Men så här blir det att cykla på sträckan:
Fundera hur tryggt och säkert det känns att cykla den där slalomvägen. Hur tryggt och säkert det känns att ta sig ner för en oavfasad trottoarkant, eller upp för den – och hur tryggt och framkomligt det känns när delar av omledningen av cykeltrafik faktiskt inte tillåter cykeltrafik.
Och fundera sedan på hur det upplevs om man är ett barn som cyklar den här hinderbanan. Inte minst att i vintermörkret ledas in på en kyrkogård.
Så här svarade kommunen till kommuninvånaren Erik när han frågade hur de tänkt.
”Jag kommer ta detta med mig och diskutera med enterprenör. Vi är fullt medvetna om att situationen inte är den bästa, men vi försöker att få till den bästa ”sämstalösningen” under kritiska tider då flera byggnationer är igång samtidigt”.
Det är alltså det svar kommunen ger på direkt fråga: ”Vi är medvetna om att situationen inte är den bästa”. Men hey, den bästa sämsta lösningen!
Som luttrade cykelbloggare är vi skeptiska till att det här verkligen är den bästa sämsta lösningen. Men, ni vet, det går inte förrän det går (och den avgörande skillnaden mellan ”det går inte” och ”det gick” brukar vara ”artikel i tidningen” eller ”annars kommer biltrafiken inte fram”).
Men hey, staten har sponsrat mer forskning om vad som krävs för att öka cyklingen, så snart så löser detta sig.
Eller vänta. Den finns tydligen redan, tänka sig.
VTI – Vägarbeten på cykelvägar.
Studierna i projektet visar sammantaget på ett behov av bättre kunskap och medvetenhet om hur cyklister ska hanteras vid vägarbeten. Trafik-och gatukontoren ser vikten av att hitta arbetssätt för att tillgodose cyklisters behov av säkra och framkomliga vägar även i byggskeden.