I oktober i år publicerade Stockholms handelskammare en rapport kallad:
I den skriver de att:
När man gav ut sin cykelplan 2012 så bedömdes kostnaden för cykelbanor vara ca 8 miljoner kronor per kilometer i innerstaden och 1,5–3 miljoner kronor per kilometer i ytterstaden. Sedan dess har många cykelbanor byggts i staden, och tyvärr har kostnaderna visat sig vara betydligt högre.
Cykelprojekt genomförda i innerstaden har haft en snittkostnad på 50–60 miljoner kronor per kilometer, och i ytterstaden har kostnaden varit omkring 30 miljoner kronor per kilometer.
Något senare kom Stockholms kommuns egna beräkningar, som var avsevärt lägre:
– All infrastruktur kostar, och det ska få kosta att bygga bra cykelinfrastruktur i hela Stockholm. Men den verkliga kostnaden är väsentligt lägre än vad som ibland har påståtts, uppger Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd.
Här hamnar siffran istället på 18-25 miljoner. Samtidigt så användes siffran 8 miljoner per kilometer i Stockholms Cykelplan från 2012.
En rejäl skillnad alltså. Det här blir ju vi amatörbloggare nyfikna på, så vi drog iväg ett mail.
”Hur kommer det sig att uppgifterna skiljer sig åt så väsentligt? Vilken är den rätta?
Vi frågar eftersom det skapat rätt mycket press, där olika uppgifter florerar.”
Det här vi avslutar med att det ”skapade rätt mycket press”, kan man läsa om i Cykelbanor kostar miljoner för mycket.
Nu har vi fått svar från bägge parter – senare i eftermiddag kommer Stockholms Stads svar och i morgon svarar författaren till Stockholms handelskammares rapport, professor Jonas Eliasson.
Den som vill svartmåla satsningarna på cykel redovisar så klart alla kostnader i projekten som drivna av cykelbanan. Den som vill främja cykel räknar bort kostnade för åtgärder som inte har med cykel att göra. Som ledningsbyten, avlopp, bredband etc. Så kommer så klart kostnader för att hantera biltrafiken annourlunda när cykelbanan tar yta.
Det här är ju så klart en killgissning de luxe men jag sätter en peng på att det är rätt.