TL;DR NTF tycker trafiksäkerhetsarbetet ska utgå från utbildning och kampanjer, Trafikverket tycker vi ska hålla fast vid Nollvisionens fokus. Detta sagt på två trafikkonferenser under 2015.
I maj i år höll NTF trafiksäkerhetskonferens och en av dem som talade var Trafikverkets Maria Krafft. Ni som följt Cyklistbloggen länge kanske minns att det var Maria Krafft som för några år sedan föreslog att cyklister skulle ha särskilda skydd, något vi var… kritiska till.
Läs mer: Folksam: cykla med vadderade skydd
Nu arbetar Maria Krafft alltså på Trafikverket och det var i den rollen hon talade om framtidens utmaningar när Nollvisionen går från version 1.0 till 2.0:
Vi fastnade särskilt för det här citatet (2:21 in):
Om vi backar till 60-talet, det är gammalt traditionellt säkerhetsarbete. Att bara fokusera på att justera människan, att tänka rätt, att göra rätt och minska andelen misstag.
Det handlar alltså om skiftet över till det som kallas Nollvisionen. Från att bara försöka få bilisterna att snäppa upp sig, ändra sina attityder och sluta köra farligt, till att fokusera på att se till att när de klantar till sig så ska det sluta med något annat än döden eller allvarliga personskador, i korthet. Maria Krafft argumenterar för just den inställningen.
Vi tycker det hon säger är vettigt . Vi hade väldigt luddig uppfattning om vad ”Nollvisionen” innebar ungefär fram tills dess motorföreningen MHF började använda det som ett argument för att motorfordon skulle slippa behöva väja för cyklar och ju mer vi läste på, desto mer imponerade blev vi. Nollvisionen var något så intressant som ett nytt sätt att behandla trafikanter. Och det fantastiska var att det gav påtagliga resultat. Så framgångsrik var metoden att den exporterats utomlands.
Men den har aldrig riktigt omfattat de oskyddade trafikanterna, i vårt fall cyklisterna. Tanken med Nollvisionen 2.0 är vad vi begriper att det ska ändras.
I september i år var det sedan dags för det årliga Tylösandsseminariet – alltså samma konferens som Nollvisionen föddes på 1997, för snart tjugo år sedan. NTF Väst gjorde då en podcast med sin generalsekreterare Marie Nordén. Och hon är kritisk till Trafikverket och Krafft. Hon vill ha ett helt annat fokus.
Vi fastnade för två citat. Det första (1:43 in):
I nästa steg borde man se den tredje delen som viktig och det är ju just beteendeförändrande insatser som inte är kopplade till teknik eller en förlåtande miljö.
Det andra citatet av NTFs generalsekreterare vi fastnade för var det här (2:40 in):
Jag tänker att Norge har ett helhetstänk som vi har förlorat när vi bestämde oss för att bara jobba med det vi kallar för evidensbaserade metoder (…)
Vänta nu här. Med förbehållet att vi är en amatörblogg, och inte är insatta i om begreppet ”evidensbaserade” används på ett helt annat sätt i trafikforskning än i annan forskning, så låter det här… jättekonstigt. Evidensbaserad betyder något som har stöd i forskning. Man ska helt enkelt genomföra något och sedan ska det gå att mäta.
Om vi förstår Marie Nordén så är det ett dåligt förhållningssätt. Det är med förlov sagt ett väldigt märkligt sätt att se på trafiksäkerhetsarbete.
Men. Ska man även tillämpa ett forskande angreppsätt även på den här korta podden så bör man försöka tolka hennes svar så positivt man kan. Vi tolkar det som att det Marie Nordén menar är att det är svårare att mäta effekterna av opinionsarbete: upplysningskampanjer och liknande, än mer konkreta förändringar som till exempel införandet av 2+1 vägar eller cirkulationsplatser.
Och det stämmer säkert. Men. Nollvisionen som princip har använts i snart tjugo år. Den har prövats ordentligt och visat sig vara oerhört framgångsrik. Nollvisionen utesluter inte att man arbetar med attitydfrågor, men den förlyttade fokuset på att i huvudsak arbeta med dem, alltså det Maria Krafft kallade ” gammalt traditionellt säkerhetsarbete från 60-talet”.
Det ”traditionella säkerhetsarbetet” däremot visade sig vara ineffektivt, det var därför behovet av en Nollvisionsprincip överhuvudtaget uppstod. Därför är det lite märkligt att höra NTF:s generalsekreterare prata om det som ”nästa steg” och att hon lägger sådan oerhörd vikt vid det, något vi har sett inte bara i den här podden, utan också i den mediacirkus NTF var en del av för några veckor sedan.
Och det är såklart intressant att det verkar som att NTF gör en helt annan analys än Trafikverket. De är helt oense.
Now. Vi tycker om upplysningsarbete – vår blogg är ju i princip ett enda stort pågående sådant. Och vi har skrivit om att vi tycker att man behöver sprida upplysandet bortom bara cyklister (till exempel här).
Men motortrafiken har fått flera hundra miljarder de senaste tjugo åren för att få en bättre trafikmiljö. Det har gett resultat.
Vi är helt för att lägga mer fokus på utbildning och attityder, som NTF föreslår. Men det ”nästa steget” ska ske när även cykeltrafiken fått tjugo år av miljardregn. Till exempel för att åtgärda det som vi föreslår här:
Då är NTF välkomna att kampanja hur mycket som helst tänker vi.
Lyssna också på Maria Krafft i NTF Västs poddcast som också spelades in på Tylösandsseminariet i september i år.
Bra iaktagelse! NTF gör ofta fartmätningar vid skolor och kommer fram till att bilisterna kör för fort. Vad är NTF:s lösning? Jo att bilisterna håller farten. Ett intressant utelämnande är att kommunerna skulle kunna bygga fysiska farthinder utanför skolorna.
Här ett pressmeddelande från NTF:
http://www.mynewsdesk.com/se/ntf/pressreleases/fler-barn-paa-vaeg-till-skolan-extra-viktigt-att-haalla-hastigheten-1202557
Skrev lite mer här. Göteborgs-Posten intervjuade NTF och en trafikpolis, och det blev trafikpolisen som fick prata farthinder. Inte NTF. https://t.co/HVfsNxuchr
NTF har kanske för många anställda som är kommunikatörer osv. Trafikverket är mer ingenjörer. Så om NTF skulle rikta sina predikningar mot vägingenjörerna istället och ”frälsa” Trafikverket, kan det bli bra. Det borde inte vara så svårt egentligen. Den allmänna opinionen i media och politikens retorik är ganska cykelvänliga nu. Det är bara att nästan alla pengar fortfarande går till infrastruktur för bilar. PR-människorna på NTF skulle nog se mer konkreta resultat av sitt arbete om de lyckades få igenom mer satsningar på förlåtande infrastruktur för oskyddade trafikanter.
Denna återgång till attitydförändring passar samhällsutveclingen under de senaste 10 åren. Det individuella ansvaret ökar och staten drar sig tillbaka i allt fler områden.
Om detta är en så bra idé föreslår jag att vi går all in. Avveckla alla politiker och ingen betalar någon skatt. Alla som vill ta sig till jobbet och överleva får bara skärpa till sig. Det behövs inga trafikregler. Ögonkontakt och samspel ökar tydligen säkerheten. Alla som är med i trafikolyckor har attitydproblem.
Bra förslag! Not.