”Att cykla är att färdas i lagom takt”

Efter en vecka med betongmurar i cykelbanorna är det skönt att få lite motbilder. Här följer ett gästinlägg från Lars Eriksson, trikecyklist i Västerås. Inlägget har tidigare publicerats i Facebookgruppen ”Cyklistbubblan”.
Min cykelmiljö och den som det oftast beskrivs här i Bubblan verkar finnas på skilda planeter.
Bor i en mindre ort i Västerås Kommun, har gott om fina cykelvänliga vägar runt om, in till Västerås tätort har vi en välskött (för det mesta) cykelväg som också används för promenader, rullskidor osv. Cyklat har jag gjort sen den dag jag fyllde 5, då jag fick min första riktiga cykel.

 
Då en gång för längesen kunde man låta en 5-åring ge sig ut i samhället på egen hand på cykel!
Cykelsemestrarna har blivit många, flest i Danmark men också 2 fina veckor i Holland och inte att förglömma; cykeldagarna i Stockholm 1996. Enbart positiva upplevelser!
2012 blev jag och min hustru trajkister och njuter nu våra pensionärsdagar lätt tillbakalutade när vi i för dagen lagom takt ser hur naturen förändras med årstiderna. På de ca 190 mil som vi avverkat sedan maj i fjol har det varit 2 incidenter med bilar som kunde blivit något mer!

 
Vi har m a o en trygg trafikmiljö där bilar håller respektfullt avstånd vid omkörning, obs även tunga lastbilar! Kommer en bil fatt vid möte så håller den sig bakom tills det är fritt. Den tightaste omkörning nån gjort var en framåtlutad cyklist som först smög sig upp i mitt bakhjul för att sen nästan plocka med sig min backspegel när han körde om, naturligtvis utan att vare sig använda den ringklocka alla cyklar ska vara försedda med eller hojta till.

 
Mottot är, ”Att cykla är att färdas i lagom takt” och njuta av livet.