På väg mot sopning i världsklass

| 12 kommentarer

Igår undrade jag hur många som hade fått ordentligt sopat på sin färdväg. 62% av de 171 som svarat hittills svarade att mindre än 50% av deras färdväg var sopad.

Längs väg 73 norrgående har det varit nästan föredömligt sopat i vinter. Nu gör staden allvar i sin intention att sopa rejält. Två multihoggar, eller sopsaltare, som spolade med vatten och sopade, samt en sopbil som verkade dra ut all sand från kanterna på vägen, så multihoggarna skulle komma åt den.

sopbil_3

Ett… Klicka för större.

 

sopbil_2

… två. Klicka för större.

 

sopbil_1

… tre. Klicka för större

 

Samtidigt, lite ironiskt, rejält med grus kvar på ett anslutande huvudstråk några hundra meter bort.

osopat

Lingvägen, rätt osopad än så länge.

Nåväl, det är glädjande att de sopar i förtid. Hoppas även de andra kommunerna hakar på!
Om du hinner: klicka gärna i vår lilla poll över sopning.

Författare: Jeroen

Jeroen är till vardags copywriter på Raring Design. Han har pendlingscyklat sedan 2008 och året-runt-pendlat sedan 2010. Cyklar på en Cykelfabriken Filibus Plus lastcykel med elassist.

  • non

    Utanför min lägenhet sopar de bilvägen och parkeringen en gång i veckan. Gångbanan sopas någon gång om året.

  • Jocke von Scheele

    Jag skulle vilja att man började betrakta sandupptagning på ett helt annat sätt. Idag ser man det som ”städning”, något man gör för att det ska bli rent och snyggt och inte skräpigt. Vilket leder till att man gör det vid ett (eller ett fåtal) tillfällen på våren. Och helst när man sandat klart för säsongen, så man slipper göra om det.
    I mina ögon handlar sandupptagningen inte om städning utan om halkbekämpning, eftersom rullgrus på asfalt är så halt – ofta halare än snö. Att det är smutsigt, orsakar punkteringar och annat är ett mindre problem i mina ögon. Störande, men inte trafikfarligt.
    Därför bör man, tycker jag, se på sandupptagning på precis samma sätt som på snöröjning eller annan halkbekämpning. När förhållandena kräver (läs: så fort det ligger grus direkt på asfalten) så måste man åtgärda det, dvs sopa upp rullgruset. Man kan inte vänta tills det ”är färdigsandat för säsongen”, på samma sätt som man inte kan vänta med snöröjningen tills det ”är färdigsnöat för säsongen”. Att man är ”lyhörda” och tidigarelägger sandupptagningen är ingen lösning – det måste ske kontinuerligt, över hela ”sandsäsongen”.
    Jag skrev ett brev till Victoria Johansson, miljöpartiet, som är 2:a vice ordförande i Tekniska nämnden i Solna, med det budskapet. Hon tackade för mejlet och lovade återkomma efter att hon lyssnat och framfört synpunkterna på ett möte de skulle ha igår (17/3). Vi får se vad hon säger…

    • Bob

      Klockrent Jocke! Av ”trafiksäkerhetsskäl” låter man det ligga kvar tills vintern och risk för halka är över, dvs typ april. Potentialen är stor att minska olyckor med allvarlig skada genom att göra som du säger Jocke; nationella strategin för säkrare cykling anger att ca 1 av 10 allvarligt skadade är till följd av halka på rullgrus. Det måste innebära krav på att ambitionen höjs vad gäller att hålla undan gruset och givetvis särskilt viktigt på välfrekventerade cykelstråk. Lite osäker på om/hur kommunerna tagit till sig strategin, nog jättebra om vi cyklister ligger på kring detta.

      • Jocke von Scheele

        Nja, kommunerna har inte kunskap om att sanden är ett trafiksäkerhetsproblem. Om man läser vad Solna skriver på sin webb så står det:
        ”När halka ska bekämpas under vintern används sand. När våren kommer ligger sand och grus kvar på vägarna som behöver tas borts [sic!]. Sandupptagningen kan inte börja förrän risken för ny halka är över. Städningen sker utifrån ett schema och ska vara avslutad den 30 april.”

        Det där med att sandupptagningen inte kan börja förrän risken för ny halka är över är ett totalt missförstånd – det bygger på att gammal sand skulle kunna skydda mot ny halka. Det gör det inte; det finns framförallt två situationer som leder till halka: a) det snöar eller b) det regn- eller smältvatten bilar pölar som sedan fryser till. I fallet a) ligger sanden under snön, där den inte gör någon nytta. I fallet b) ligger sanden på botten av pölen. Det är snarare så att en massa grus binder fukt och hindrar avrinning, vilket förvärrar ”pölproblematiken”.

        Ja, vi måste nog ligga på ganska ordentligt, eftersom jag tror att uppfattningen att sand skyddar mot halka är rätt grundmurad hos folk som inte cyklar själva – ”klart sand förbättrar fästet, vad snackar du om?!”. Det kommer att ta tid att förändra den uppfattningen.

  • Det är klart cykeln rostar mer när man kan använda den ordentligt. 🙂

    I Solna gör vi en grovsopning i förtid på de viktigaste platserna. Finsopningen ska sedan vara helt klar till sista april.

    • Larssa Andin

      Har märkt av grovsopningen i Solna, väldigt fläckvis visserligen, men där den var gjorde kändes det mycket bra. Utmärkt att det görs en grovsopning, gör ju inget att det är lite grus kvar på sidorna ett tag till, det är ju den tjocka mattan av ”rull”-grus som man vill slippa.

  • Oskar Eriksson

    Pratade med en person i Uppsala som sa att där var folk missnöjda att cyklarna rostar mer nu med sopsaltningen. Jag har inte hört något om diskussionen i Stockholm, är det något ni märkt av?

    • Intressant! Jag har för mig att jag sett någon kommentar om det på Facebook, men det är också allt. Någon annan som har en uppfattning – kommentera gärna!

      • felix reychman

        Sannolikt rostar cykeln rätt bra av snö och slask också, kanske ännu mer, men det är det ingen som märker av, för om det inte sopsaltas lämnas cykeln i garaget hos de flesta.

      • Jocke von Scheele

        Jag tycker cykeln rostar mer på vintern, oavsett vilken typ av halkbekämpning som använts. Det fastnar massor med smuts och sand lite överallt, som binder fukt, och leder till rost om man inte ser upp.
        Cyklar året runt i sthlmstrakten, så jag har upplevt både och genom åren.

    • Anna

      Jag har cyklat i Stockholm exakt hela vintern och inte märkt av att cykeln eller kedjan rostat alls.

    • TomR

      Nog tusan märker jag av om jag cyklar i saltat väta på vintern, må så vara på slaskig väg eller sopsaltad cykelväg.

      Vårdar man cykeln är det dock inget jätteproblem. Däremot om man har en utan utanpåliggande växlar som man tror inte behöver någon kärlek så kan man få sig en överraskning.

      Ska dock medge att min kedja antog en ganska vacker roströd färg en period under vintern. Sköljde av, oljade in och den blev (nästan) som ny igen.
      Noterat tidigare år rostfläckar på bromsbeläggen, ha hållarna (fälgbromsar) exempelvis. Nog tusan är salt aggressivt.