Bitvisa cykelbanor längs Odengatan del 1

| 51 kommentarer

Trafikkontoret har, som en del av satsningen på ökad cykeltrafik, beslutat att det ska anläggas cykelbanor längs Odengatan, mellan Birger Jarlsgatan och Odenplan. Men hur bra är de? Cyklistbloggen cyklar inte så ofta längs Odengatan, därför låter vi lokalbon Jocke von Scheele gästblogga i två inlägg. 


Visa större karta

Det började med att information, i form av ett brev med en planskiss över gatan, damp ned i brevlådan hos de boende längs Odengatan (däribland mig) i mitten av oktober. För några veckor sedan började så arbetena med att markeringar sprayades ut och någon vecka senare var det plötsligt färdigmålat och klart! Eftersom de enda arbeten som behövde genomföras var målning i asfalten och byte av några skyltar så gick det väldigt smidigt. Förmodligen var det billigt också.

Ny cykelbana

Foto: Jocke von Scheele

 

Detta är en typ av cykelfält som jag tror tidigare varit ganska ovanlig i Stockholm. Den består av ett fält längst till höger i körbanan, avskilt från bilarnas körfält med heldragen linje. Det finns inga parkeringar längs gatan, och cykelbanan kan därför ligga alldeles intill kantstenen.

Det två vanligaste varianterna av cykelbana längs Stockholms gator är antingen a) en cykelbana uppe på trottoaren, innanför de parkerade bilarna, eller b) ett cykelfält i gatan, till vänster om bilparkeringen. Båda har sina nackdelar.
Cykelbana uppe på trottoaren har, bland annat, följande problem:

  • Den är i praktiken gångbana – inga fotgängare tänker på halvt utsuddade streck på marken, som dessutom inte syns på vintern när snön ligger. Man bör inte cykla snabbare än promenadtakt här.
  • Den blir sällan ordentligt snöröjd eller sopad, eftersom det är trångt och bökigt. Rullgrus brukar ligga kvar där tills det spolas bort av något slagregn framåt juni.
  • De som kliver ur en bil på passagerarsidan har ingen chans att uppfatta cyklister som kommer farandes alldeles till höger om bilen. Inte heller att det är en cykelbana de kliver rakt ut i när de slänger upp dörren.
  • På- och avfarterna till dessa är ”perfekta parkeringsplatser”, där man kan ställa bilen utan att vara i vägen för övrig biltrafik.
  • De parkerade bilarna skymmer cyklisterna – en vänstersvängande bilist ser inte cyklisten, som har företräde, förrän denne är mitt ute i korsningen. En högersvängande bilist ser aldrig cyklisten, möjligen hör han kraset under höger bakhjul. Detta är en farlig konstruktion!
Trottoar

Foto: Jocke von Scheele

 

Cykelfält i gatan, längs parkerade bilar, lider av andra problem:

  • Bilar som ska parkera längs gatan måste använda cykelfältet för att kunna manövrera in på parkeringsplatsen och blockerar då detta.
  • Eftersom det ”bara” är streckad avskiljning mellan bilkörfältet och cykelfältet upplever många bilister att det är ”ganska okej” att dubbelparkera där. Sitter man kvar i bilen, så man kan flytta sig om en bil innanför vill ut, är det så gott som lagligt.
Cykelfält

Foto: Jocke von Scheele

 

Eftersom dessa cykelfält ofta är blockerade måste cyklister tränga sig ut i bilarnas körfält, vilket är riskfyllt, i synnerhet om man håller betydligt lägre fart än bilarna. Detta gör att ovana cyklister ofta tycker att det känns obehagligt att cykla i dessa cykelfält. Gissningsvis lockar de inte så många nya cyklister ut i Stockholmstrafiken.

Den variant som nu byggts längs Odengatan dras däremot inte med ovanstående problem. De har inga problem med fotgängare, snöröjningen har alla möjligheter att göra ett bra jobb och cyklisterna är synliga för bilar. Dessutom är problemen med fulparkeringar inte lika stora.

Är då detta svaret på hur man bygger cykelbanor i Stockholm – finns det inga problem med den? Jo, tyvärr finns det ganska stora problem med just detta genomförande, som ställer hela idén på huvudet…
(Fortsättning följer i del 2)

slob@telia.com'

Författare: Gästbloggare

Cyklistbloggens gästbloggare är utvalda skribenter som har något viktigt, engagerande eller kontroversiellt att säga om exempelvis trafik, politik säkerhet inom cykling. Du når enklast gästbloggaren genom att kommentera dennes post.

  • Pingback: Tack för ett fantastiskt 2013! | Cyklistbloggen()

  • Pingback: Cykelfält eller vägren? | Cyklistbloggen()

  • Falun testade liknande tidigare i år, men många bilar körde ned stolparna, så att det var plockepinn av allt. En lastbil valde även cykel och gångbanan istället för körbanan. De har i alla fall inte samlat av cykelbanan för gång och cykelbanan. På ett ställe fyra meter GCM och 6,5 meter körbana.

    Tidigare så var det bredare körfält samt vägren. Men hastigheterna stämde ej med den på skylten, och att gående och cyklister var skrämda. Så kommunen ville bygga om för att sänka hastigheten och få säkrar för cyklister samt gående.

    Finns lite foton här. Har inte upphovsrätten till dem, men kan länka artikeln:

    http://www.dt.se/nyheter/falun/1.6004771-trafikkaoset-pa-ingarvet?m=print

    • Anders Norén

      Spikad kantsten hade löst problemet.

  • Richard

    Spännande att få läsa del 2 i morgon. Låt mig ändå gissa: containrar, taxibilar, budbilar, vanliga bilar, posten och kanske även en polisbil?

    Målade cykelfält – streckade eller heldragna är bara skit. De blockeras hela tiden. Ta bara i korsningen Götgatan / Folkungagatan. Där finns en busshållplats sedan 10 år (66:an) som tidigare låg efter Gröna Jägaren (där trottoaren är smalare och därmed blockerade inte bussen cykelfältet. Jag antar att SL valde att flytta busshållplatsen bakåt eftersom nästa hållplats var runt hörnet (Åsögatan).

    När bussen stannar vid denna ”nya” hållplats (utanför Pelle Sport) blockerar bussen hela cykelfältet. Inte särskilt genomtänkt och frågan är om SL har tillstånd att stanna i cykelfältet. Det är ju förbjudet vilket Cyklistbloggen tagit upp flera gånger.

    Det tog 10 år innan pollaren försvann på Rutger Fuchs. När tänker SL och TK lösa busshållplatseländet utanför Pelle Sport på Götgatan?

    • Jocke von Scheele

      Kul att du vill läsa fortsättningen! 🙂
      Väldigt kort kan man säga att du är inne på rätt spår. Men att jag försöker komma fram till _varför_ bilar ställer sig i cykelbanan. Och varför de inte gör det på vissa ställen (för det gör de inte).
      Angående busshållplatser är det ett problem, dock lite annorlunda på just Odengatan, eftersom bussfilen ligger i mitten av gatan där. Hade tänkt skriva en del om dessa ”odengatsspecifika” bussproblem också, men det blev helt enkelt för långt. Kanske en annan gång? 🙂

      • Utanför Subway är det cykelfält mellan busshpl och trottar, men utanför Mauro/Hardrock diagonalt på andra sidan Sveavägen är det inget cykelfält. Trots att det är exakt likadana spegelvända vägar och cykelfält hade lätt fått plats.. konstigt.
        Även utanför SEB borde det ha fått plats cykelfält mellan buss-ö och trottoar, men man har valt att skita i det…

        Amatörafton.

      • non

        Varför är väl inte så svårt igentligen. Ska man stanna som bilist ska man stå så långt till höger som möjligt (rutin, bilskola, samhälle, polis säger så). Det tolkar man som vid trottoarkanten för där slutar vägbanan. Står de där cykelfältet börjar känns det som de står mitt i vägen. (lösning; gör en upphöjning / avgränsning mellan cykelfält / bilfält.)

        • Jocke von Scheele

          Det jag försöker mig på att analysera är inte hur långt till höger man ställer sig, utan vilka platser man som bilist anser det vara okej att stanna på. En väldigt viktig parameter, har jag kommit fram till genom ovetenskapliga studier, är om det redan står andra bilar där: ”Här kan man tydligen parkera”. Det innebär att cykelbanorna vid lastplatser och liknande snabbt blir naggade i kanten, medan de sträckor som löper obrutna nästan aldrig blir det: ”Här kan man ju inte stå…”. Ett slags flockbeteende man kan se i alla möjliga sammanhang.

    • Vad var det du sa om polisbilar?

      http://i.imgur.com/RwRVhQH.jpg

      😉

      • Undrar om inte Polisskolan lär ut att undantaget ifrån stopp- och parkeringsförbud inte gäller i cykelfält? (TrF 11 kap. 9 §). Undantag ifrån 3 kap. 53 § första stycket punkt 7 omnämns ej.

        Om inte det var nöd som gällde då. ( fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse.)

        • AlvinLindstam

          När det är heldragna linjer är det inte cykelfält, eftersom cykelfält inte får markeras med heldragna linjer. https://lagen.nu/2007:90#K4P5S1

          • Anders Norén

            Cykelfältens streckade linje får motortrafiken korsa. Med en heldragen linje blir det en vägren som bara får användas av långsamtgående fordon. Dvs. i praktiken som ett cykelfält, men med strängare bestämmelser för motorfordon. https://lagen.nu/1998:1276#K3P11

            • AlvinLindstam

              Fast reglerna för cykelfält och vägren skiljer sig åt en hel del, även om de har gemensamt att de får användas av cyklister. Framförallt är det intressant att även moped klass 1, hästar och andra långsamma fordon, ska köras i vägrenen. Inte får, utan ska. Så det trafikkontoret gjort, om det faktiskt räknas som vägren, är att skapa cykelinfrastruktur som måste användas av mopeder som får köras i 45 km/h.

              Trafikkontoret hävdade själva att det var en vägren när jag mailade och frågade. Jag har skickat kompletterande frågor, främst kring vad som gör att det inte räknas som en cykelbana. Men i dagsläget är trafikkontorets inställning att de gjort vägrenar med cykelsymboler i (där det är heldragen linje).

              • Vilket jag förmodar också innebär att man måste lämna företräde åt bilar som svänger höger i korsningar, eftersom man inte befinner sig i ett cykelfält (vilken fil som helst) utan en väggren. Värdelöst.

        • Jocke von Scheele

          Polisbilen på bilden har ju blåljusen på. Då får man stanna på motorvägen om man vill. 🙂
          Förmodligen handlar det om bilen framför, utan regskylt.

          • Korrekt, ser nu att de inte ens behöver ha blåljusen igång. Utryckningsfordon får bryta mot reglerna om det är viktigt, detta gäller även spaning inom polisen, Tullverket eller Kustbevakningen, oavsett vilket fordon de är i.

            • självklart FÅR polisen stanna var de vill, oavsett blåljus. Problemet är att de ofta använder cykelinfrastruktur när bättre alternativ (t.ex ett körfält av två), finns.
              Poliser får slå folk med batongen också om det behövs, men det betyder inte att det är alltid är rätt när de gör detta.

  • Jon Jogensjö

    Tack för bevakningen. Håller i princip med om för och nackdelarna vid olika typer av cykelbana. Kanske är texten överdriven ibland vilket riskerar att sänka trovärdigheten. Ofta går det att cykla i normal cykelfart även på cykelbana innanför parkerade bilar. Men som sagt, håller i princip med om problemen som beskrivs.

    • Jag har aldrig kunnat hålla så jämn fart som när jag cyklade på cykelbanor i Köpenhamn. Det gick snabbt, det var bekvämt och det kändes skönt. Jag kunde dessutom prata med min flickvän som cyklade bredvid mig hela vägen på cykelbanor i nästan 20 minuter.

      Trafikljusen skiftade snabbt när de väl var röda och den behagliga bredden gjorde att omkörningar inte var ett problem. Och då blev vi omkörda av folk nästan hela tiden eftersom vi slöcyklade.

      Cykelbanor i Stockholm lider av designfel, inte av att de är ”cykelbanor”.

      • non

        Som på birgerjarlsgatan i sthlm, i varje korsning ska man ut i vägen, omöjligt om man håller mer än 10km/h plus att bilar svänger rakt på en. http://goo.gl/maps/LVE4l

    • Jocke von Scheele

      Kul att du håller med! Vet inte vilket du tycker var överdrivet, men vissa saker, som t.ex. hur farligt det är att komma från den skymda trottoaren rakt ut i en korsning, anser jag som väldigt farligt. Jag har hört åsikten att ”det är väl inte så farligt, det är ju bara att se sig för”, men håller som sagt inte med. Detta är det största systemfelet i dagens cykelinfra i mina ögon.

      Angående hur snabbt som är lämpligt att cykla på trottoaren beror det på vad du menar med ”normal cykelfart”. Menar du 25-30 km/h så håller jag inte med dig. Menar du 10-15 km/h så kan det stämma, förutsatt att man är försiktig och ivrig med ringklockan. 🙂

  • Hmm, jag vet inte om jag håller med om att cykelfält längs kantsten verkligen är så optimalt. Det lider av fulparkeringsproblem precis lika mycket som vanliga cykelfält, om inte mer då man inte ens anser sig dubbelparkera (se bilder och länkar).

    Den upplevda säkerheten av cykelbanor ges av SEPARATION mellan bilar och cyklar, säkerhetskänslan och den subjektiva säkerheten skapas av fysisk separation – vare sig det är kantsten eller pollare. En bilist som gör u-sväng eller kör bredvid en läskig buss kommer inte vilja köra på en trottoarkant eller köra in i plastpollare eftersom då kan bilen bli skadad. En vit linje är inget mer än en rekommendation som bara fungerar i en ”perfekt situation”.

    Som cyklist är man dessutom blind bakåt och därför kan inte höra om en bilist håller på kör på en för att denne har somnat bakom ratten, förrän det är för sent. Svårt att placera var i körfältet en bil är med endast motorljud, men med fysisk separation har man tid att reagera om man hör diverse khabrak bakom sig.

    Dessa cykelfält kommer dessutom fungera som snöupplag och inget mer när snön kommer. Samtidigt syns inte den vita linjen när det är snö ute och i mörker.

    https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10151749641526569&set=o.462352560510833&type=1&ref=nf

    https://www.facebook.com/photo.php?fbid=356061887870485&set=o.462352560510833&type=1&ref=nf

    https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10153442849695057&set=o.462352560510833&type=1&ref=nf

    http://i.imgur.com/RwRVhQH.jpg

    Vad gäller cykelbanor på trottoaren så undrar jag varför det funkar så bra i Köpenhamn, de snöröjs, ingen går i dem och man syns eftersom parkering är förbjuden tillräckligt långt innan varje korsning…

    Att det implementeras dåligt i Stockholm och vissa fotgängare går i dessa betyder inte att det är en dålig idé. När fler börjar använda cykelbanorna kommer fotgängare inse ”risken” och sluta gå i dem. Jag har faktiskt mycket färre problem med gående i cykelbanor i Stockholms innerstad än dubbelparkerade bilar i cykelbanan. Gående flyttar på sig om man bara plingar, och köra om dem kräver inte att jag cyklar ut i körbanan.

    Den här lösningen med cykelfält längs med kantsten hade kunnat fungera bra om man hade gjort som i USA att man avgränsar med lite ”bufferzon” med pollare eller ”armadillos” och blomkrukor som i London:

    http://blog.oobrien.com/files/2013/09/cyclefac_armadillos.jpg

    http://graphics8.nytimes.com/images/2007/10/12/nyregion/12bikelane.span.jpg

    • Jocke von Scheele

      De bilder som du länkar till kommer från sträckan alldeles uppe vid Odenplan. Och jag håller till fullo med om att den är problematisk i just detta avseende – jag tar faktiskt upp exakt den sträckan och vad problemen beror på. Men kortfattat kan man säga att det handlar om att cykelbanan är upphackad där samt att bilar är flockdjur och där det redan står en bil kan man lika gärna ställa en till – ”kan han så kan jag”. På de sträckor som inte ligger intill lastplatser och liknande är det mycket ovanligt med fulparkeringar. Men din invändning är mycket relevant och jag hoppas du ska hålla med det jag skriver om saken i nästa inlägg. 🙂

      Separation mot bilarna i form av pollare eller liknande tror jag skulle försvåra snöröjningen väsentligt, på det sätt som de facto är ett problem uppe på trottoaren. Du säger å ena sidan att det borde gå att få snöröjningen att fungera uppe på trottoaren, eftersom det funkar i Köpenhamn, och å andra sidan att dessa fält i gatan kommer fungera som snöupplag. Det är ju lätt att vända på argumentet och säga att jag inte tror de skulle fungerat som snöupplag om de legat i Köpenhamn. Jag tror däremot att sannolikheten för att det blir snöröjt ökar om det är enkelt att komma åt.

      • Vi får väl se, men om du vill ha exempel på att snöröjning av cykelfält inte fungerar så finns det redan, Skeppsbron – det är bilfil som gäller på vintern och jag har ingen anledning att tro att det skulle bli annorlunda denna gång, slasket skjuts till från bilfilen av passerande fordon och hamnar i cykelfältet. Kantstenen skyddar trottoaren från att få slasket på sig samtidigt. Dessutom är det någon som redan har påpekat – man kommer behöva köra sträckan två gånger för att få med både cykelfält och körfält, och för att cykelfältet ska bli fritt från snö måste ju denna läggas någonstans, och det brukar ALLTID läggas vid kantstenen, eftersom man inte klarar av att trycka upp snön över kantstenen upp på trottoaren i samma utsträckning. Jaja, case in point, cyklistbloggen har gjort inlägg om Skeppsbron –
        http://www.cyklistbloggen.se/2013/01/nar-kommer-en-losning-for-skeppsbron-och-stromsbron/

        Vad gäller att pollare försvårar för snöröjning är det som sagt inte anledning nog att ge upp. Om man gör tillräckligt breda cykelfält så kan särskilda plogmaskiner användas mellan pollare och kantsten. Dessutom verkar det ha fungerat enligt Christians inlägg längre ner med reflexskärmar.

        Jag kan däremot hålla med om att fulparkeringsproblemet kanske är mindre på de obrutna sträckorna, ska bli intressant att läsa resten.

        • Jocke von Scheele

          Vi kanske kan enas om att det är problem med snöröjning på samtliga cykelbanor i dag. Och hoppas att gatukontoret skärper till sig. 🙂

          • Jag tror tyvärr att det handlar mer om utformningen än om skärpning. Se min senaste kommentar om snöröjningen:

            http://www.cyklistbloggen.se/2013/11/bitvisa-cykelbanor-langs-odengatan-del-1/#comment-1139332042

            Jag hoppas så klart att jag blir motbevisad och att de faktiskt skärper sig, men jag har svårt att tro att snövallsprincipen kan brytas så lätt.

          • Dessutom – det är snö tre månader om året, ska vi få infrastruktur som suger resten av året bara för att plogningen inte är optimal?
            De flesta cyklar ju faktiskt på sommaren då borde infrastrukturen anpassas så att den är så bra som möjligt när det som mest lockande att cykla.

            Jag tycker självklart man ska ploga skiten och cyklar själv året runt, men jag tar mer än gärna cykelbanor som är riktigt bra men svåra att ploga på vintern, cyklar hellre på bilvägen på vintern eftersom det är ändå det som kommer gälla med cykelfält.

            • Jocke von Scheele

              Snöröjningsargumentet är det minst viktiga i mina ögon. För mig väger problemen med fotgängare, antingen sådana som är på väg ur/in i bilar eller som bara inte tänker på att de går i cykelbanan, samt att man är skymd för bilarna, allra tyngst.

              • Alla ickeproblem i t.ex Köpenhamn eller Nederländerna…

                Väl byggda cykelbanor löser problemet med synlighet genom att man förbjuder parkering inför korsningar, i större korsningar har man separata grönfaser för billrafik som ska höger. Vad gäller folk som går i cykelbanor är det en kulturell sak och inget mer – det löses genom att man bygger cykelbanor som människor vill cykla i, och då kommer även antalet fotgängare i cykelbanor minska.

                Borde vi inte sträva efter att bygga dessa lösningar och få dem att funka, istället för att ge upp?

                Helt ärligt så upplever jag att förare svänger höger utan att se sig för oavsett om jag cyklar på cykelbana, blandtrafik eller i cykelfält, så synlighetsargumentet köper jag inte. Det handlar om attityd – och den kan bara ändras om fler börjar cykla.

                I slutändan måste man bestämma sig för vad det är man vill uppnå. Masscykling för gemene hen, eller att dagens få cykelnördar ska tycka att de syns bättre i korsningar och kan hålla 40 på Odengatan?
                Ska cykeln ses som det självklara sättet att ta sig runt för alla i staden, eller ska det förbli en klubb för inbördes beundran – bara för de som verkligen vet om cykelns makt.

                Om det är masscykling man är ute efter så är inte cykelfält lösningen, det är ett plåster på såren och inget mer.

                Det är empiriskt bevisat att cykelfält (alltså cykelbanor utan fysisk separation) lockar inte ”normalcyklister”. De är inte inbjudande att cykla i för vanliga människor och framför allt inte lockar till sig nya cyklister. Alla argument jag har hört från polare stöder denna tes – cykelfält upplevs otrygga. I Köpenhamn mättes 5% ökning av cyklande på cykelfält och 20% på cykelbanor. I Stockholm föredrar 3 av 4 separerad cykelbana, enligt studie från Trafikkontoret.

                Nästan alla i undersökningen upplevde sig trygga på separerade cykelbanor, men endast 7 av 10 känner sig säkra på cykelfält utmed kansten. I vanliga cykelfält utanför parkering kände sig endast 3 av 10 säkra.

                Så ja, det är bättre med cykelfält utmed kantsten, men det leder inte till masscykling.

                Det är inte heller så inbjudande för föräldrar att låta barnen cykla själva i till t.ex skolan eller sina polare.

                Självklart pratar jag om stora vägar med mycket trafik, inte små bostadsgator som är trafiklugnade och filtrerade, där cykelfält eller blandtrafik kan fungera.

              • Jag hör ordet ”snöröjning” och ser rött. Det används för att försvara alla problem i Stockholms infra.

                Skumpiga cykelsymboler? Snöröjning! (färgen försvinner så snabbt annars…!!! va fan.)
                Cykelfält i gatan istället för cykelbanor? Snöröjning!
                Inte använda t.ex pollare eller blomkrukor som separation istället för kantsten? Snöröjning!
                Cykelbana på väg innanför parkering, med endast parkering som skydd omöjligt? Snöröjning!

                ARgh.

      • Snöplogningens huvudprincip är att man plogar inifrån och ut (antingen åt ett håll eller båda) – man börjar i mitten av vägen och trycker ut snön till kantstenen. Från gångvägen trycks snön ut till kantstenen och från bilvägen trycks snön ut till kantstenen. Var ligger cykelfältet? Jovars, vid kantstenen.
        Om man har cykelbana som är upphöjd och plogas av särskilda maskiner så blir det en hel egen ”mittpunkt” från vilken snön trycks ut till kanstenen. Det är därför det fungerar i Köpenhamn – för att cykelbanan är en egen väg som plogas av helt egna maskiner och får en helt egen remsa snöfrihet.

        Exempel här:
        http://www.flickr.com/photos/16nine/401108479/

    • Anders Norén

      Fast strängt taget så ligger danska cykelbanor inte på trottoaren, de är nivåseparerade från både motortrafiken och gångtrafiken. Cykelbanan på Kungsbron i Stockholm, västgående, är typiskt köpenhamnsk i sitt utförande. Längs Götgatan finns också, bitvis, köpenhamnska cykelbanor. I Köpenhamn är också bredderna på cykelbanorna och trottoarerna så tilltagna att risken för ”felsteg” minimeras. Se rapporten ”Utformning av separering av gående och cyklande” (Jonsson och Hydén, LTH, 2005) för en studie av nödvändiga bredder.

      • Visst är det så – men bredden på trottoarerna på vissa delar Odengatan är helt överdimensionerade, det finns hur mycket plats som helst att skapa bra väl tilltagna cykelbanor, ändå gör man inte det – det handlar om okunskap. Men bara för att Stockholms Tk inte klarar av att bygga rätt betyder inte att vi ska låta dem ge upp och bygga skit.

        Om man inte kan bygga ett hus av sten och istället bygger ett pappershus ska vi väl inte säga ”jamen det är bättre än att man får sten i skallen när skiten rasar”.

        Jag är inte direkt emot att man har gjort dessa ”provisoriska” lösningar, problemet är att det är ingen som verkar inse att det är provisoriskt.

        • Erik Johansson

          Kanske dags och göra omvänt mot vad staten gjorde när de skapade ”bilstyrelsen” , och dela upp trafikkontoret i cykel/bil/gång-kontoret.

      • Det som också kännertecknar köpenhamnska cykelbanor är att de är raka och inte håller på kurvar sig ut i vägen vid varje korsning, något som är sjukt irriterande i sthlm.

  • Jocke von Scheele

    Man kanske ska förtydliga att det bygge som syns på gatuvyn längst upp
    inte har något med cykelbanan att göra – det var för ett par år sedan,
    när de återställde träden längs gatan.

  • André

    Det är helt klart en förbättring. Skulle man göra det perfekt skulle man dock behöva någon form av barriär för att hålla bilar borta. Bilister vill helst framföra sitt fordon överallt. http://blogs.edf.org/climate411/files/2008/09/protected_bike_lane_320px.jpg På denna bild från New York har de byggt stolpar för att se till att ingen kör bil där.

    • Avspärrningarn verkar också fungera bra med snöröjning. Åtminstone blev det effekten förra vintern när Oxenstiernsgatan fick reflexkoner av någon anledning. Plötsligt fylldes inte fältet av snövallar längre. De återkom dock när konerna försvann.

  • Dan Snis

    Denna typ av cykelbana finns på Västberga allé (sista biten norrgående), på vintern är den nästan aldrig snöröjd, eftersom det skulle krävas två körningar av plogen. Men förhoppningsvis kommer Odengatan att fungera mycket bättre…

  • Nils

    Min första tanke är att dessa fält kommer användas som snöupplag på vintern ”då snön inte ligger i vägen”.

    • Jocke von Scheele

      Jag delar din farhåga. Men det får tiden utvisa. Det är i alla fall inte svårt att komma åt, till skillnad från cykelbanorna uppe på trottoaren.

      • Cykelbanor ska röjas av speciella maskiner (sopsaltare) och bara för att det inte finns tillräckligt många i Stockholm ännu är inte anledning att ge upp och bygga skit som denna istället.

        Att dagens cykelbanor inte kan plogas beror mer på att de är för smala och fyllda med stolpar, konstiga kurvor och följer ingen standard, det har inget att göra med att de är cykelbanor. Rätt byggda cykelbanor kan snöröjas utan problem, se Köpenhamn.

        http://www.copenhagenize.com/2010/01/snow-clearing.html

        Om man dessutom har separata cykelbanor kan dessa PRIORITERAS i snösvängen och snöröjas innan bilvägen.
        Med cykelfält är det omöjligt eftersom de direkt fylls med snöslask som skjuts till av passerande bilar.

        När bilar passerar kommer de trycka undan slasket rakt ut i cykelfältet. Kantsten skyddar mot detta.

        Kantsten skyddar dessutom en del mot vatten som bilarna sprutar när det regnar, det gör absolut inte cykelfält.

        Dessutom röjs cykelbanor med en mildare saltlösning än bilvägen (se: sopsaltaren) och därför orsakar inte saltet lika mycket skador på cyklar och kläder.

  • Don Simon

    Relevant ämne, ser fram emot del 2

    • Kommer i morgonbitti!

      • Budet

        Apropå bredden Sthlm vs Köpenhamn…det är inte många cykelfält som håller en hyfsad bredd, tvärtom! Ta Lindhagensgatan t ex. Vad är det för stolpskott som planerat den? De gående har typ 5 meter i bredd. Cykelbanan, som för ovanlighetens skull är nivåanpassad, har ca 1,5 meter vilket får konsekvensen att det är väldigt lätt att fastna bakom en långsamcyklande cyklist HELA Lindhagensgatan, mycket irriterande! Sommartid, när jag kör racer brukar jag därför cykla i bilfilen. Kommer länsman får man väl ta smällen…