Region Stockholm, tidigare Stockholms läns landsting, har gjort en utredning som visar att sju av tio Stockholmare i regionen skulle kunna cykla till och från jobbet på under en halvtimme. DN.se skriver:

– Minst lika remarkabelt är att hälften av stockholmarna skulle kunna cykla till jobbet på en kvart, säger Gustav Hemming (C), regionråd med ansvar för tillväxt, samhällsplanering och skärgård.

Det finns alltså stort potential för cykling. Det är väl i sak inga nyheter, den här typen av undersökningar brukar komma med jämna mellanrum, tillsammans med avståndsmätningar av typen "Av det totala antalet bilresor är ungefär hälften kortare än 5 kilometer. I tätort är i allmänhet runt 80 procent av bilresorna kortare än 3-4 kilometer." (Exempel från Trafikverket). En annan vanlig är "Vi testade cykel, bil och buss för att ta oss samma sträcka och cykeln vann". Eller varför inte "Cykel, bil och helikopter"?

Det här är inga jättenyheter alltså, de här undersökningarna brukar dyka upp regelbundet och betraktas varje gång med viss häpenhet hos dem som inte i vanliga fall ägnar transporter någon särskild uppmärksamhet. Cyklar liksom, de går tydligen att använda.

I den aktuella undersökningen har Region Stockholm tittat på vad som skulle hända om cyklister kunde använda vilka vägar de vill. Det vill säga även motorvägar och motorleder. DN.se igen:

På en flödeskarta kan man se vilka leder som skulle användas om alla stockholmare cyklade till jobbet. Väldigt många skulle trampa sig fram på Essingeleden och Centralbron. E4:an norrut skulle också användas flitigt.

Lärdomen här är alltså att bra, trygga, säkra och inte minst framkomliga vägar ökar förutsättningarna för att folk använder dem. Who would have thought it?

Framkomlighet. Viktigare än man tror. Copenhagenize/Flickr (CC BY-NC-ND 2.0)

Nu är ju grejen vi återkommer till varje gång den här typen av undersökningar skapar lite rubriker: att de spelar precis noll roll. Det här är kunskap som redan finns. Alla vet det. Det är inte där skon klämmer.

DET SOM BEHÖVS ÄR ATT CYKEL BEHANDLAS SOM ETT RIKTIGT TRANSPORTSLAG.

Sorry att vi skriker. Men tänk om all kraft som lagts på undersökning efter undersökning som alla visar vad alla redan vet, i stället lagts på att faktiskt fixa problemet. Tänk om. Så låt oss ge tre saker som skulle kunna göra cykel attraktivt:

1. Det måste få kosta

Skon klämmer i att det kostar pengar. Titta till exempel på hur lätt och enkelt Trafikverket lämpar över ansvaret på privata markägare när E18 byggs om. Med resultatet att det blir fin bilväg, men ingen cykelväg.

Trafikverket kan tyvärr inte ta ansvar för de statliga cykelvägarna (Norrtelje.se)

För vem vill lägga pengar på cyklister.

Titta till exempel på hur lätt Stockholms kommun bara sådär konstaterar att, precis motsatt mot alla dessa undersökningar, det är helt okej att cyklister tvingas köra slalom genom biltrafik för att ta sig rakt fram. För det blir billigare.

Visst vill vi gärna prioritera cyklister. Men ni klarar er fint ändå. 

Till exempel hur lätt alla skyller på alla andra när en riktig väg, Norra Länken, skapar en fullständigt vansinnig trafiksituation för cyklister. Men hey, samma sträcka är spikrak om man... kör bil.

Ooops, vi råkade lägga cykelvägen rakt in i trottoaren. Bummer.

Att skapa förutsättningar för att cykel blir ett seriöst transportslag kräver, föga förvånande, att den behandlas som det. Och för att det ska ske, krävs att regelverk kring cykel skrivs om.

2. Det måste finnas ett tvingande regelverk

Idag finns inga som helst tvingande regler för hur en "cykelväg" ska se ut. Och det syns och märks. Som när Arne hörde av sig till kommunen om en trafikstolpe ställd mitt i högra körbanan:

Foto: Arne Evertsson

Svaret han fick var:

"Vi har aldrig ställt någon stolpe mitt i körbanan"

För, som sagt, cykelbanor är inte riktiga vägar. Så därför står stolpen inte i en riktig väg.

"Cykel i staden är en handbok men är inte, till skillnad från exempelvis Vägmärkesförordningen, juridiskt bindande"

Och där är det egentliga skälet. Ingen tvingar dem. Däremot får inte riktiga vägar utformas hur som helst. Därför är det bekvämt att ställa all bråte i cykelvägen. Stolpar, skyltar, träd, hus, you name it. Och, såklart, mycket billigare.

3. Trafiklagstiftningen måste reformeras

Igen, att skapa förutsättningar för att cykel blir ett seriöst transportslag kräver, föga förvånande, att den behandlas som det. Och då kan man inte ha trafikregler som behandlar cyklister som en trafikstörning. Där korsningar inte är korsningar utan "passager". Där ingen "superhuvudpendlingssnabbcykelväg" i världen ändrar på det faktum att cyklister i korsningar kommer "ut på vägen" och ska ge fan i det.

Skulle kunna varit svenskt pendlingsstråk

Läs också: Det är dags att reformera trafiklagstiftningen.

So, i korthet, ja vi vet redan att cykel är ett yteffektivt, punktligt, stabilt, tidsexakt transportslag som skulle kunna användas av betydligt fler.

Men då måste mer till än ännu en undersökning.

Läs mer:
Cyklistbloggen om framkomlighet.

Cyklistbloggen om hinderbanor.

Vem bryr sig egentligen om några cyklister?

Det är dags att reformera trafiklagstiftningen

7 av 10 skulle kunna cykla till jobbet – på under en halvtimme (Mitti.se)

Och om tidigare undersökningar som gjorts:

Vi vet var du bor! (Bicycling.se)

Toppfoto: SWECO