Äntligen sol! Tack vare sopsaltaren har många av oss förmånen att slippa gruset på cykelbanorna. Men kommer man utanför huvudstråken så ligger gruset i tjocka lager. Men varför tas det inte bort omedelbart?

Här ett exempel, en vänstersvängande rätt brant backe som slutar i en korsning med bilväg. I vänsterkant, mot trottoardelen löper ett smalt spår utan grus. Det är rent för att alla cyklister cyklar där, vilket leder till att gruset hålls undan. Resten av banan undviker de flesta.

2018-03-21-08.25.06

Lite synd kan man tänka, när det finns så mycket mer yta. Särskilt som det är en rätt trafikerad sträcka, med mycket fotgängare.

Vi kollade med staden för några år sedan och fick svaret:

Då samma maskiner används till att dra både sopmaskinerna och sandspridarna skulle operatörerna i sämsta fall få sopa en dag, för att sedan hänga på sandspridare och plogar morgonen därpå i händelse av ett väderomslag.

Sopsaltaren gör som sagt gruset överflödigt. Läs gärna Krister Isakssons inlägg i ämnet. (Kudos också för rubriken ”Dödsgruset” som vi snodde rakt av.)

Hur länge får vi dras med gruset då?
Det här gäller: Kommunens entreprenörer har till den 1 maj på sig att sopa bort allt grus i Stockholm, och utanför stan gäller den 15 maj, allt i mån av väderlek.
Mer info om sandsopning hos Stockholms stad