Ja, vi är fortfarande på paus, men vi gör ett avslutande inlägg om den här bron ändå. Trafikverket har snart byggt klart ny bro över Skurusundet i Nacka utanför Stockholm. Den gamla bron ska därmed bli gång- och cykelbro – en efterlängtad kvalitetshöjning. Skurubron är inte vilken bro som helst, utan enda vägen västerut in mot Nacka/Stockholm et cetera:
Ska man till exempel från Orminge till Nacka Forum, så är det här enda sättet att ta sig fram. Såvida man inte vill ta omvägen över Rindö/Vaxholm/Täby/Solna/Stockholm/Nacka.
Nu börjar den nya bron, för motortrafiken, bli klar och så här tänker Trafikverket att cyklister och gående ska ta sig fram:
Tänk dig att du cyklar eller går från ena sidan och ska in mot Nacka/Stockholm, alltså från ”A” till ”B”:
Du kommer då när allt är klart, inte kunna cykla eller gå mellan A och B utan att först cykla norrut, mot C:
När du väl är vid C får du vända nittiograder och först därefter kan du cykla, eller gå, tillbaks igen, åt rätt håll.
Man skulle såklart ha kunnat gjort det så här, på det som alltså är enda passagen i öst/västlig riktning över Skurusundet:
Rakt, gent och dessutom intuitivt (en kvalitet som nästan aldrig räknas när gång- och cykelvägar ska anläggas). Helt skippa ”C” alltså.
Och ska vi sätta en peng på att det snabbt kommer bildas en stig, eller en så kallad ”desire path” vid rött här?
Men istället får hela vägen anpassas efter den nya motortrafikleden, och gång- och cykeltrafiken leds iväg på omvägar åt andra hållet, i en kurva som faktiskt inte verkar fylla någon funktion alls. Inte vad vi kan se i varje fall. För fotgängare lär skillnaden i tid att ta sig från ”A” till ”B” bli säkert tio-femton minuter längre när de tvingas gå mot ”C” först, än i jämförelse med den raka vägen. Förstagångsresenären lär dessutom hela tiden undra om hen går åt fel håll.
När vi började blogga för över tio år sedan så sas det ofta att projekt planerades under lång tid och att det skulle ta ett par år innan det nya trafiktänket slog igenom, alltså tänket där gång- och cykeltrafik faktiskt räknas.
Men nu mer än tio år senare planeras det fortfarande på samma sätt. Och det här är ju inte enda Trafikverketprojektet där gång- och cykeltrafik får ta långa omvägar genom landskapet för att komma rakt fram. Vi påminner om ännu inte färdigställda Vinsta trafikplats:
Eller för all del den framtida Tvärförbindelse Södertörn:
Eller precis färdigställda Roslags Näsby:
Eller för all del framtida Österleden i Växjö. Före:
Efter:
Eller i Nyköping där Trafikverk och kommun tillsammans bygger om. Grönt är gamla cykelvägen, rött är den nya cykelvägen som leds i cirklar och omvägar och blått är den gena bilvägen:
Skälet är ju, som alltid, att Trafikverket först ritar klart ”bilvägen” och allt kring den, och därefter sent i projektet börjar titta på gång- och cykelvägar. Med effekten att de dras runt som om personen som ritar vore full. Och så sent i projektet innebär också ändringar, till exempel att göra genare väg, att kostnaderna plötsligt skenar. Och så kan verket svara ”Det blir jättedyrt” när de kritiseras. Och de här trafikanläggningarna kommer inte byggas om än på många decennier.
När vi började blogga, 2010/2011 för ett decennium sedan, så fick vi ofta höra att vi skulle ha tålamod. Varje projekt vi då skrev om planerades ”för många år sedan” och att det därför finns några års eftersläpning, ”då fanns inte det här cykeltänket vi har nu”. Det ni ser ovan är alltså exempel på saker som planeras nu, på 20-talet. Det är så det kommer vara närmaste tiden. ”Ha tålamod” alltså.
Så fortsätter vi 60-talets trafiktänk in i 2030-talet, då alltså 20% av regionens transporter ska gå via cykel.
Därmed återvänder vi till vår bloggsömn.
