I många städer plockar man bort övergångsställen och så har det varit de senaste kanske tio åren. Ungefär samma skäl anges varje gång. Här några exempel:
”Lidingö hänvisar till forskning som visar att färre än 50 procent av bilisterna stannar vid ett övergångsställe och risken att skadas i en trafikolycka är dubbelt så stor när man korsar gatan vid ett övergångsställe än där det saknas.”
Mer än hälften av bilisterna skiter alltså i övergångsställena, de skapar en ”falsk trygghet”, eller mer ärligt, fotgängarna litar på att bilisterna följer trafikreglerna, och därför ska de tas bort. I Jönköping slog lokala NTF fast att:
”– Skulden till det är zebralagen som kom 1998. Nu har gående fått för sig att de inte har några skyldigheter. Ett annat fenomen som påverkar är luvjackor och hörlurar som blivit vanligare. Även mobiltelefonerna gör att fotgängarna inte fokuserar på bilisterna.”
Fotgängarna fokuserade alltså inte på de där bilisterna som inte gillar att stanna vid övergångsställen. Pffft, bort med dem. Vem bryr sig om framkomlighet för gående? Folk får väl passa på när det är luckor och springa över helt enkelt.
Tillbaks då till Stockholm. Hur gör de där? Tvärtom:
Här bygger vi om övergångsställen till genomgående trottoar så att det blir ännu säkrare. Man blir onekligen lite stolt.
Trevlig helg!
Det finns många gånger ett mer eller mindre antytt orsakssamband i uttalandena som såvitt jag kan se saknar grund.
Man går från ”risken att skadas i en trafikolycka är dubbelt så stor när man korsar gatan vid ett övergångsställe än där det saknas” till ”det blir säkrare för gående om man tar bort övergångsställen.” Eftersom man inte har jämfört samma platser med och utan övergångsställe så finns det mycket annat som kan påverka. Man kanske till exempel har placerat övergångsställen som redan från början har en förhöjd risk just i syfte att minska den risken?
För övrigt är undersökningen som åsyftas utan källa förmodligen https://lup.lub.lu.se/search/files/5498494/1313935.pdf. Den bygger på data från 1979 till 1984, långt innan zebralagen infördes.
Forskningen som Lidingö 2017 hänvisade till är troligtvis https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:670206/FULLTEXT01.pdf, som baseras på data fram till 2002, några månader efter lagändringen i mitten på 2000. Det kanske har hänt något med regelmedvetenheten sedan dess? Det kanske finns andra förändringar som spelar in?