Ett tankeexperiment: Säg att alla som bor på 30 minuters cykelavstånd från sina jobb ställde sina bilar och cyklade istället. Hur många extra cyklister skulle det bli? Ett svenskt forskningsprojekt har undersökt saken.
Svaret har forskare vid Stockholms universitet, Umeå universitet, GIH, miljöförvaltningen och konsultbolaget WSP kommit fram till efter två och ett halvt års studier. Den första delrapporten presenterades på Transportform 2015 i fredags.
Efter att ha vägt in alla viktiga faktorer har forskarna räknat ut att det finns 110 000 stockholmare som har möjligheten att ta cykeln till jobbet, men som inte gör det idag.
– Det här är den grupp som har nära till jobbet och har möjlighet att cykla men som ändå tar bilen. Det är de som åker bil i onödan, säger Peter Schantz, professor vid GIH till SvD.
Med 110 000 pendelcyklister ytterligare, då skulle väl äntligen antalet cyklande vara i någon slags världsklass?
Icke! Enligt forskargruppen skulle vi i så fall nå en andel cykelpendlare på 21 procent. Köpenhamn och Amsterdam ligger på cirka 35 procent, med målet att nå 50 procent.
Men vore det så fantastiskt att alla dessa 110 000 tog cykeln istället skulle hälsoeffekterna bli dramatiska.
– Det är möjligt att undvika cirka 40 förtida dödsfall varje år enbart via den lägre exponering för föroreningar som befolkningen i Storstockholm utsätts för i detta scenario. Till det kommer lika många sparade liv, lågt räknat, genom ökad fysisk aktivitet. Det är stora tal i de här sammanhangen, säger Peter Schantz.
Läs igen: undvika fyrtio (40) förtida dödsfall per år enbart för att föroreningarna skulle bli så pass mycket mindre i stan. Och då anses väl Stockholm vara en ganska ”ren” stad i fråga om utsläpp? Sedan sparas 40 till av de positiva hälsoeffekterna.
Några funderingar: Hur får vi upp dessa 110 000 i sadeln, var ska alla ställa cyklarna när de kommer fram till sina jobb, och hur bygger staden infrastruktur för så många?
Läs SVD:s artikel här: Cykelpendling sparar fler liv än Förbifart Stockholm
Det skulle vara intressant att se hur forskarna räknar. Räcker det med att dessa 110 000 personer bara cyklar under den varma perioden (maj-aug), när det är barmark (mar-nov) eller måste de cykla året runt (jan-dec)?
Hur ser dödsfallsstatistiken ut fördelat på våra årstider? Jag gissar att många dödsolyckor sker vid semestertid och runt våra högtider när man sitter i bil med familj och då cykel inte är ett alternativ. Är dessa dödsolyckor medräknade eller borträknade?
Men hur som helst är det bra med cykelforskning som använder sig av statistik och analys som omväxling till enskilda polismäns magkänsla och anekdotisk bevisföring som okritikt får utrymme gång på gång i media.
Om jag förstod artikeln rätt så är anledningen till dödsfallen luftföroreningar och fysisk inaktivitet. Inget av dessa är något man faller ner och dör på fläcken av (inte i den koncentration luftföroreningar som finns i städerna i alla fall). Så man kan nog inte se någon fördelning av dödsfallsstatistiken över enskilda årstider eller år. Luftföroreningar och fysisk inaktivitet brukar brukar snarare leda till en lägre förväntat livslängd. Det är nog så man har tänkt och räknat.