Kalmarpolitiker: ”Vi kan inte bygga bort olyckor”

| 8 kommentarer

Det har börjat ta lite fart i den mer kritiska trafikjournalistiken, vilket vi känner lite ”äntligen” för. Till exempel granskade Upsala Nya Tidning hur Uppsala bygger vägar och kom fram till att:

Det är ju förövrigt en slutsats som brukar visa sig när man mäter lite i verkligheten. UNT tog det dock ett steg vidare och jämförde med satsningar på vanliga vägar och upptäckte att:

Det visar sig att måtten för biltrafiken överstiger Trafikverkets rekommendationer med upp till två meter på några av platserna. Cykelvägarna är upp till 35 procent smalare och kurvorna mycket snävare än Trafikverkets riktlinjer.

Så, biltrafiken får ungefär tre mer traditionella cykelvägsbredder som bonus, cykeltrafiken får betydligt smalare än vad de ska ha. Trafiktjänsteman svarar som trafiktjänstemän brukar i de här frågorna:

– På varje enskild plats behöver man ta hänsyn till och kompromissa mellan en mängd olika faktorer. Där gör vi som jobbar med detta kvalificerade bedömningar. Trafikverkets dokument är dessutom bara råd, säger Michael Eriksson, gatuchef i Uppsala kommun.

Eller ”Cyklisterna får ta den plats som blir över. Sluta ställa jobbiga frågor, för vi vet vad vi gör. Dessutom finns det inga regler så ni kan ändå inte stoppa oss”. Som det alltid varit alltså.

Det nya alltså att det börjar dyka upp journalister som ifrågasätter det. Riktigt bra UNT!

Till slut lyckas gatuchefen också få till det här helt fantastiska svaret:

– Den detaljinformation du efterlyser är beskrivningar av resultat från ofta långa processer och arbetsmoment, och det går varken att svara på kortfattat i mejl eller över telefon eller ens i möten.

Allså på riktigt, golfclap!

Det han säger är alltså att han inte överhuvudtaget tänker svara på varför de ger cyklister för smala vägar och biltrafiken rejält för breda. För lilla journalistvän, det är alldeles för komplicerat för dig förstår du.

Skälet är såklart att de bara gör som de alltid gör. Och att det är jobbigt när det avslöjas. Vilket visar hur viktigt journalisternas arbete är. Det är ju både skattepengar och trafikanters säkerhet det handlar om.

En bild från Uppsalas cykleinfra. Men det är lite för komplicerat för att förklara hur det blev så här. Lita på oss bara. Foto: Johan Heiner / Facebook

Läs hela artikeln: Uppsala klarar inte minimimåtten för cykelvägar (UNT:se).

Samtidigt i Kalmar tittar Barometern.se närmare på trafikolyckor som involverar cyklister. Här börjar det rätt bra, med vittnesmål från trafikanter som säger:

”Cyklister ska alltså lämna företräde, men samtidigt ska bilister låta cyklister passera? Detta går ju enligt min mening inte ihop. Vem har väjningsplikt? Cyklisterna eller bilisterna?”, skriver läsaren David Berglund.

Exakt. Det finns inget snårigare än de specialregler vi har i Sverige när det gäller korsningar som involverar cykelbanor. En annan läsare pekar på att cykelvägar också sällan är just cykelvägar:

”Delad cykel/gångbana fungerar inte när det är mycket fotgängare. Exempelvis förbi tåg- och busstationen. Efter olyckor mellan mig och fotgängare tvingas jag nu cykla på körbanan. Samma problem föreligger på Trädgårdsgatan”, skriver läsaren Jonas Hagström.

Också det något som i princip alla cyklister känner till. Att cykel ibland är ett fordon, men rätt ofta behandlas som en lite udda fotgängare bara.

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande, Mattias Adolfsson (S) slår fast att det inte går för sig. Och passar samtidigt på att helt osynliggöra svensk trafikpolitik de senaste tjugo åren:

– Vi ska inte acceptera en enda olycka. Olyckor kan man aldrig bygga bort, det handlar om att människor visar respekt för andra, säger Mattias Adolfson (S).

Fast vi har ju rätt lång empirisk erfarenhet på att det faktiskt går att just bygga bort olyckor. Det är kärnan i ”Nollvisionen”, själva stommen som svensk trafiksäkerhetdoktrin byggt på sedan den föddes 1997. Så framgångrik har den varit att den exporterats utomlands.

Fast det är klart, då handlar det om biltrafik. Och kostar miljarder. I cykeltrafiken får cyklisterna själva ta ansvaret. Annars blir det dyrt. Det löser vi med att ”människor visar respekt för andra”.

Läs också vår grundkurs i Nollvisionen:

Nollvisionen – och varför den är viktig att känna till för cyklister

Resten av artikeln fortsätter i den stilen, alltså genom att helt låtsas om att Nollvisionen inte existerar och kommunens trafikchef Stefan Larsson önskar sig inte bättre vägar utan:

– Det är viktigt för oss att se beteendet i trafiken. Sedan kan man påverka genom informationskampanjer.

För informationskampanjer har ju visat sig grymt effektiva. (<– Rejält med ironi).

Stefan Larson menar att:

– En bilist är en utbildad chaufför, en cyklist är det inte. Att sätta regler är jättesvårt när man pratar om outbildade trafikanter, säger Stefan Larsson.

Eller hur. För a) det finns inga cyklister som har körkort (statliga cykelutredningens undersökning visade på över 80% i storstäder som har det) och b) om man har körkort så är det lättare att ”sätta regler”.

För körkort är en jättebra garanti för att folk följer trafikreglerna. Till exempel finns det inga som kör för fort och det påverkar dessutom inte trafiksäkerheten om de gör det (<– Obs, ironi igen!)

Missförstå oss rätt här, vi tycker det är jättebra med att utbilda trafikanter. Vi ser gärna trafikutbildning redan i skolorna. Men vi vet ju också att trots körkortskrav så sker olyckor och bryter folk mot trafikreglerna.

Vi passar på att lyfta fram den här artikeln:

Bara för att jättekort, och väldigt förenklat problematisera bilden av att bara man utbildar folk så kommer de sköta sig. Alla trafikanter är människor. Människor gör misstag, är lata, bekväma, slarviga, trötta, kanske till och med berusade. De gör misstag. Hey, nu blev det lite deja-vu här. Just det, Nollvisionen var det ja.

 

Här hade jag gärna sett att tidningens journalister ställt några kritiska motfrågor:

Går det verkligen inte att minska olyckorna genom tydligare vägar? Det vill säga att bygga bort olyckorna? Alls?

Känner ni i kommunen till arbetet med Nollvisionen?

Har ni på kommunen analyserat olyckorna för att bättre förstå varför de sker?

Flera av våra läsare uttrycker att regleverket är snårigt, finns det inga slutsatser att dra där?

Flera av våra läsare tycker infrastrukturen är dåligt utformad, är det något ni funderar över?

Det här är ju traditionell kommunal trafikpolitik. Där man tar de enklaste och billigaste lösningarna som kan sammafattas i att ”det är cyklisternas ansvar”. Kostar ingenting. Släng in lite krav på hjälm, reflexväst och kroppsskydd så har du klassiskt trafiksäkerhetsarbete för cyklister 2017.

Det de här två artiklarna har gemensamt är att de visar på samma sak. Kommunala politiker och tjänstemän som tuffar på ungefär som de alltid gjort. Och som aldrig behöver står till svars för det.

Barometern: Snåriga trafikregel – ta större hänsyn

Läs också Expressen: Slappa journalister sprider cykelmyter

Författare: Christian

Christian har cyklat till och från jobbet sedan 2004. Tidigare på en allt risigare Skeppshult Populär, numera med barnen på en Nihola Family

Leave a Reply

8 Comments on "Kalmarpolitiker: ”Vi kan inte bygga bort olyckor”"

Notify of
avatar
Håkan
Guest

Jag gillar frågan i UNT ”Enligt Trafikverkets riktlinjer ökar olyckorna med en sådan lösning. Har ni någon annan forskning som visar motsatsen?”. Men tydligen upplever någon att säkerheten ökar och då är ju fakta och riktlinjer irrelevant.

Fredrik
Guest

Jag tipsade er om den här atikeln: http://www.barometern.se/kalmar/kalmar-vagar-inte-bygga-cykeloverfarter/
Kalmar kommer aldrig att bli en cykelstad som politiker påstår att de vill…

Anders Andersson
Guest

Det är möjligt, men det beror i så fall inte på att man tvekar inför att bygga just cykelöverfarter och lägga till ytterligare en komplexitet i trafiken. Som Christian påpekat så många gånger – en korsning med cykelväg bör behandlas som vilken korsning som helst och inte kompliceras med ytterligare en korsningstyp med oklara regler.

Jag kan nog tycka att det är en lite väl tillspetsad syn – i t.ex. villaområden där cykelvägar ofta kommer fram mellan husen och med skymd sikt, bör de nog betraktas som utfarter (eller kanske vägar med väjningsplikt – men det blir en oherrans massa skyltar). Men i öppen stadstrafik så håller jag helt med.

Enrico B
Guest

Tragiskt att de som bestämmer inte har lämnat femtiotalets ”the nut behind the wheel” tänket..

Gustaf
Guest

Så bra journalistik från UNT, skulle även vara intressant att höra hur politiken ser på det hela, att det ska ta 20 (!) år innan eventuellt vägar för cyklar börjar byggas enligt de råd som faktiskt redan finns (både kommunen och staten har nog alla strategier, planer, råd och handböcker vi behöver, bara att det inte finns nog intresse att följa dem som är problemet) Tjänstemannen på Uppsala kommun är nog heller inte van att behöva förklara sig, eventuellt vet han heller inte varför det ser ut som det gör, jag tror inte heller han själv cyklar dessa sträckor dagligen. Jag jobbar själv på myndighet och får ofta förklara komplex juridik, det är inte omöjligt, inte heller är idéer och planer bakom byggandet av vägar omöjligt att förklara.

Johan H
Guest

Du glömde den här artikeln från UNT:
http://mobil.unt.se/nyheter/uppsala/trafiklosningen-som-okar-cykelolyckorna-4830434.aspx
En del intressanta svar där också.

Arne B
Guest

Äntligen börjar det röra på sig kring trafikfrågor som inte enbart handlar om hur biltrafiken ska kunna bre ut sig mer. Bra skrivet Christian!