Fototävlingen: plats nummer 5

| 16 kommentarer

I vår fototävling efterlyste vi de bästa bilderna från vardagen eller pendlingen. Juryn har haft ett digert jobb att utse en vinnare, men nu har vi enats. I dag börjar vi med plats nummer fem för att sedan räkna ned med en bild om dagen till vinnarbilden som presenteras på fredag den 13 juni.

Jobbpendling med lämning/hämtning på dagis och skola på vägen. Foto: Karin Egrelius.

Jobbpendling med lämning/hämtning på dagis och skola på vägen. Foto: Karin Egrelius. Klicka för större bild.

Från Thomas Egrelius kommer den här sköna vardagsbilden med pappa och döttrar på väg till jobbet via dagis och skola – en vardag som många känner igen. Juryn gillar farten och uttrycket hos barnen, som mer än väl väger upp pappans mer allvarliga nuna.

Grattis Thomas och Karin Egrelius till en hedervärd femteplats!

Om tävlingen
Det här är en sponsrad aktivitet tillsammans med Addnature. Addnature är en outdoorbutik med två fysiska butiker i Stockholm samt webbshop på addnature.com. Hälsa på dem på webben eller i någon av butikerna.

Författare: Jeroen

Jeroen är till vardags copywriter på Raring Design. Han har pendlingscyklat sedan 2008 och året-runt-pendlat sedan 2010. Cyklar på en Cykelfabriken Filibus Plus lastcykel med elassist.

  • Hasse
  • Kerstin

    Joho, det är visst en bra bild, superfin!

  • Thomas Egrelius

    Åh stort tack! Vad kul! 🙂 Och den allvarliga nunan beror nog på att pappan var tvungen att se till att ungarna höll sig på mattan… eller nått.. 😉

    Jag tyckte den eventuella (o)lämpligheten med last enligt bilden och historien bakom avhandlades i tråden på facebook, och tänker därför bara hänvisa till min text om den test av Bullitten jag gjorde några dagar, där jag också skriver att det finns lämpligare alternativ.

    http://beach2020.egrelius.se/2014/05/08/test-av-bullitt-lastcykel/

    Trots att jag inte ser fullt lika mycket risk som en del andra, är detta
    inte det sätt jag skulle skjutsa mina barn på om det handlade om längre
    avstånd och/eller regelbundet. Nu handlade det om en test av cykelns
    möjligheter, på lånad cykel. (Tack igen Jon! =)

  • Fredrik Persson

    Det där var ingen bra bild. När den kom upp på facebook var vi några stycken som reagerade på det oansvariga i att låta barnen sitta sådär. Den främre flickan har sina fingrar centemeter från det oskyddade hjulet, till exempel, och vid en inbromsning skulle hon mycket väl kunna få in fingrarna i hjulet.

    • da_hajhaj

      Ja, frågan är om det ens är lagligt att köra på det viset.

    • Erik Johansson

      Det där med ekrar är något jag inte alls skulle oroa mig för, är det någon som kan förklara varför (med tanke på att det står i lagen att man ska ha adekvat ekerskydd när man kör barn, så måste det finnas något).

      Problemet är att en Bullit för det mesta inte är någon bra lösning för barn, så det blir så här bälteslöst rätt ofta. Inget bälte gör inbromsningar lite jobbigare: http://www.livutanbil.se/?p=4007

      • da_hajhaj

        en vanlig olycka med barn på cykel är att de lyckas få in fingrarna eller foten bland ekrarna, speciellt vanligt är det med barnen som sitter bakpå en vanlig cykel att de lyckas få en fot, ibland tvärnitar då cykeln och fot såväl som annat skadas.

        Det finns utmärkt barnsits till bullitt med säte, regnskydd, säkerhetsbälte och hela faderullan, men det är ju inget som de på bilden använder.

    • Richard

      Jag tycker bilden bara förmedlar glädje.

      Faror finns överallt. När potatisen kokar kan barn gå förbi den varma plattan med bara ett par centimeters avstånd!

      Vid frukost kan de sitta ett par centimeter från brödkniven!

      Jag tror att barn agerar förnuftigt i sin invanda miljö. Har man blivit skjutsad till dagis med cykel i hela sitt liv vet man vad som gäller.

      Det värsta man kan göra som förälder är att överbeskydda sina barn till passiva viljelösa sitt-still-på-din-stol-och-rita-fint-med-vaxkritor-barn.

      När jag var liten cyklade jag utan hjälm, satt i baksätet utan bilbälte, klättrade upp till trädtopparna, simmade under bryggor, sköt pilbåge med riktig spets, gick på hustak och bar kniv – allt utan uppsikt. Och hey – jag överlevde.

      • Fredrik Persson

        Jag håller förstås inte med.

        Jag växte också upp på 70-talet och vet du vad? Det var farligare då och det sorgliga är att de som faktiskt strök med pga av det kan inte sitta här och berätta om det.

        Men det har inte med barn att göra. Jag skulle inte sätta en vuxen person i ett lastutrymme på det där sättet heller eftersom en häftig inbromsning, som inte alls är osannlik vid cykling, kastar personen framåt och har man då bara en gnutta otur så kan fingrarna åka in i hjulets ekrar (du kommer instiktivt att skydda dig med händerna och hjulet finns precis i ”greppriktningen”) och skadorna från det kan bli jävligt otäcka.

        Att sätta ungar på det där sättet är inte friskt, härligt och glädjefyllt, bara dumt.

        Redan nu är det svårt att få acceptans för utökad cykling, vilket inte minst den här bloggen är ett bevis på. Hur snyggt skulle det då vara med en fyraåring som får ett par fingrar avkapade av en överentusiastisk förälder som bara vill förmedla glädje?

        • Richard

          Jag vet inte om det var farliga att leva på 70-talet. Men du kanske sitter på statistik som jag inte känner till? Dog barn som flugor?

          På midsommarafton kom bonden och hämtade upp oss barn på ett hösläp och skjutsade oss till ängen så vi kunde klä stången. Under alla år – ingen skadade sig (och då fanns det inga vuxna som åkte med).

          Jag är övertygad att folk skadas mer av stress – och tar då felbeslut som att köra om på för kort raksträcka, springa över gatan för att hinna med bussen eller vad som helst när vi försöker vinna tid.

          Personer som skjutsar barn på lastcykel är inte ens i närheten av att hamna i en stressig situation – de lever i nuet och njuter av livet.

          OK – det sista är min positiva fördom men har man lastcykel har man inte lika bråttom som alla andra. Så ha själv inte för bråttom att döma andra som inte lever exakt efter din överlevnadshandbok.

          Peace, love and lastcykel 🙂

          • Motvalls

            Du överlevde, jag överlevde, en släkting bröt nacken …
            Bevisar ingenting.

            (Jag har aldrig haft några fingrar mellan ekrarna, men väl en grenklyka: kostade mig en flygtur över styret och tre ekrar … Och det i rätt låg fart.)

          • Fredrik Persson

            Du vet inte vad som var farligt på 70-talet, men du är ”övertygad” om att folk skadas mer av stress än att åka höskrinda?

            En sak som var farligare på 70-talet, på riktigt, var bilar. Titta t.ex. här: http://teknikensvarld.se/lagsta-antalet-doda-i-trafiken-sedan-1944-117129/

            Allt som har med cyklar att göra är inte peace & love, man behöver inte sluta använda hjärnan bara för att man sätter sig på en cykel. Och jag vill att mina barn ska ha 10 fingrar och 10 tår även i vuxen ålder.

            • Richard

              Det är så typiskt för hjälmkramare att stirra sig blinda på en bit frigolit och hytta med fingret åt alla andra. Du anser dig stå överst i näringskedjan eller hur?

              Alla andra är sämre än dig som inte tar lika stort ”ansvar”. Låt mig gissa – du är folkpartist.

          • Erik Johansson

            Av de cykelvurpor jag har gjort så har de flesta skett när jag tar det lungt och cyklar lite snabbare än gångfart. Om du inte sitter fastspänd i lådcykeln så flyger du fram med stor kraft och slår i dig. Jag länkade ett blogg inlägg om en låg hastighets olyckor, men det är klart det är mer teoretiskt ”aj det där kunde ha gått illa” än krossade lemmar..

            Jag kör lådcykel och har absolut mer bråttom än andra.. 🙂

            PS. Jag tror fortfarande inte på eker faran.

            • da_hajhaj

              Jag har sett en tvåårings fot efter att den i hög fart stuckits in i ett bakhjul, det blev allvarliga skador, på vippen till permanenta men. Jag ryser varje gång jag tänker på hur det såg ut.