Critical Mass i praktiken

| 12 kommentarer

Minns ni det här klippet från i vintras?

I princip varje dag under vintern fortsatte flera bilister att köra trots att deras trafikljus slagit om till rött och trots att både cyklister och fotgängare fått grönt. Så var det ända tills i maj. Det var jävligt tröttsamt att hela tiden behöva köra slalom mellan inkompetenta bilförare.

Men sedan början av maj har det inte hänt en enda gång – jag har kollat. När jag insåg det, att det där övergångsstället faktiskt funkade som det var tänkt och att det inte användes som tillfällig parkeringsplats för köande bilister, förstod jag att jag för första gången upplevt fenomenet ”Critical Mass”. I verkligheten och inte i en organiserad demonstration.

Det börjar hända i Stockholm, även om det ännu bara sker under sommarmånaderna! Det här är vad jag kan minnas första sommaren sedan jag började pendlingscykla som effekten är tydlig: många cyklister gör att bilisterna plötsligt delar med sig av gatan.

Critical mass är alltså teorin om att när cyklister uppnår en viss mängd så går de inte längre att ignorera utan bilisterna tvingas anpassa sig vare sig de vill det eller inte. ”Critical mass” i sin tur leder till fenomenet ”safety in numbers”, alltså att cyklingen blir säkrare.

Det är ju en jäkla skillnad när det kommer två hojjar och när det kommer tjugo.

Critical Mass september

Not so critical mass mars

 

Det visar kraften i att vara många. På sommaren svämmar cykelfälten över och då funkar det inte som bilist att bre ut sig och ta all plats. Det var en otroligt hoppfull känsla när jag insåg det. Ju fler vi blir, desto mer respekt får vi och desto säkrare blir det för oss. Jag hoppas så många av er som  möjligt fortsätter cykla så sent som möjligt i höst så att vi kan fortsätta ta vår plats i trafiken och så att bilisterna lär sig att dela på vägen!

Critical mass upptryckt mot trottoaren

Här skulle vi vilja passa på att göra en efterlysning. Snart är sommaren slut – har ni fotat liknande cykelmassor? Dela gärna med er av era bilder på vår Facebooksida, eller genom mail, så lägger vi upp som inspiration.

Jag fick förresten en del ”frågor” från främst bilister om den där videon. Och jag vill varna för att resten av blogginlägget bara är intressant för dem som är extremt intresserade av trafikregler…

De hävdade att det var helt okej att köra som man kan se i videon. Att det viktiga är vad trafikljuset visade när bilen passerade den vita stopplinjen. Att det är helt okej att fortsätta köra i svängen, bara man passerade stopplinjen när det var grönt, eller möjligtvis gult. Och att man då får braka på genom övergångsstället, eftersom man ju har grönt.

I respectfully disagree. Av flera skäl (och nu blir det rejält med paragrafer).

Det står att läsa om stopplinje vid trafikljus:

Enligt 37 § vägmärkesförordningen (1978:1001) innebär röd signalbild att  fordon inte får passera stopplinjen eller, om sådan saknas, signalen.

EDIT: Nya vägmärkesförordningen från 2007 säger samma sak 3kap 6§.

Det innebär förövrigt som jag tolkar det att en bilist som ställt sig det minsta in i en cykelbox faktiskt har kört mot rött – eftersom stopplinjen ligger innan cykelboxen.  Bara så ni vet.

Det skulle innebära att om man bara hinner över vid grönt, så har man rätt att fortsätta genom trafikljusen, trots att det klart och tydlig slagit om till rött. Men. För det första säger trafikförordningen om övergångsställen:

62 § En förare som närmar sig ett övergångsställe eller en cykelöverfart skall anpassa sitt körsätt så att föraren inte tvingas stanna på övergångsstället eller överfarten.

och dessutom paragrafen innan:

60 § Vid ett bevakat övergångsställe skall en förare lämna gående som på rätt sätt gått ut på övergångsstället möjlighet att passera. Detta gäller även om föraren får korsa övergångsstället enligt trafiksignaler eller tecken av polisman.

Men det räcker inte. 2004 yttrade sig Svea hovrätt om ett sådant här fall (B 4051-03) och sa:

Hovrätten uttalade bl.a. att ordalydelsen i 37 § vägmärkesförordningen skulle – läst motsatsvis – kunna ge stöd för uppfattningen att den som vid grönt ljus passerat en stopplinje skulle vara fri att fortsätta förbi trafiksignalen, även om denna då visade gult eller rött ljus.

men:

En tolkning i enlighet med vad DM gör gällande skulle i detta konkreta fall göra det tillåtet att med bil passera ett övergångsställe  som människor med grönt ljus är på väg över. Detta skulle stå i strid med reglernas grundläggande syfte. Som hovrätten även tidigare konstaterat (se t.ex. hovrättens avd. 7, dom 1994-05-18 i mål B 3332-93) gäller trafiksignalen även om en stopplinje passerats vid grönt eller gult ljus. Situationen är i ett sådant fall densamma som om stopplinje saknats.

I korthet, kör man förbi stopplinjen när det är grönt eller gult så kör man ändå mot rött om man passerar övergångsstället där fotgängare och cyklister fått grönt.

 

christian@gillinger.se'

Författare: Christian

Christian har cyklat till och från jobbet sedan 2004. Tidigare på en allt risigare Skeppshult Populär, numera med barnen på en Nihola Family

  • Pingback: Bilister vid Örgryte-rödljus | Trafik i stan()

  • Pingback: En cyklist kör mot rött, men fyra bilar… | Cyklistbloggen()

  • Pingback: Vad gäller vid trafikljus och stopplinje? | Cyklistbloggen()

  • Jocke

    När jag tog busskörkort i SL:s regi var det en sak som trummades in väldigt noggrant i oss elever: Kör aldrig aldrig ut i korsningen om du inte vet att du kommer igenom hela! Är det kö på andra sidan korsningen så stanna vid grönljuset innan korsningen tills du ser att det finns plats på andra sidan. Det där är ju extra viktigt när man kör buss, eftersom en buss mycket lätt skulle blockera hela korsningen annars, men samma princip gäller ju bilar.

    Det lustiga är att inga bilister ifrågasätter att det skulle vara fel att göra så när bilar fastnar mitt i korsningen och blockerar för andra bilar. Det resulterar i arga tutningar från dem som inte kommer fram och skamsna miner, ibland försök att backa tillbaka genom korsningen (helt livsfarligt) från dem som blockerar. Men att stå på ett övergångsställe eller cykelöverfart är inte alls lika illa, verkar många tycka. Kanske är det för att fotgängare och cyklister inte har tillräckligt starka tutor?

  • Ms_Xx

    Härligt! Jag hoppas på samma utveckling vid överfarten från Slussen till Götgatsbacken (där man korsar Hornsgatans början). I rusningstid står det i princip alltid minst en bil tvärs över cykelbanan när det är grönt för cyklar – rött för bilar. Gissar att det beror på att det i princip alltid är krypköer där i rusningstid, men de verkar helt omedvetna om att det är en korsning där. 
    Jag önskar att cyklisternas väg genom korningar alltid var markerad med en röd cykelbana, det skulle kanske öka respekten i alla fall LITE!
    En lite hoppingivande artikel i SvD idag! http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/bilar-bor-bli-tvungna-att-vaja-for-cyklister_7469236.svd Nästan på ämnet…. 🙂

  • AndreasD

    Det finns hopp – Idag fick jag sköna vibbar!!!

    På Norr Mälarstrands cykelbana finns det några ställen där övergångsställen korsar cykelbanan för att människor skall kunna ta sig ner till vattnet. På det första är en äldre man på väg över när jag kommer susande. Jag höjer vänsterhanden till ett stopptecken för bakomvarande cyklister, saktar ner och vinkar över mannen. Precis då blir man naturligtvis omkörd på vänstersidan av en annan cyklist som fortsätter fram över övergångsstället och får mannen att gå ett steg tillbaka för att undvika kollision. Våra blickar möttes och vi kom implicit överens om att den idioten var just det: En idiot!
    Lätt frustrerad över sakernas tillstånd cyklar jag vidare och även på nästa övergångsställe kommer det folk som skall över. Jag gör samma sak, bromsar, håller upp vänsterhande, vinkar över dem. Inga konstigheter!

    Nu till det som får en att återfå hoppet. Några hundra meter senare cyklar en kille på hybrid(?) ikapp mig och säger vänligt: ”Bra att du visar tecken. Superbra!”.

    Även om detta är självklarheter så gjorde det min dag! Precis så vill jag att cykel-communityn skall fungera. Vi visar respekt för varandra och andra trafikslag och vi är lite vänligare än andra grupper.

  • Fast i sak har du ju rätt, man ska bara passera grönt/gult ljus om man tror att man kan komma igenom hela korsningen och stå still om det finns risk för att man blir ”hängande”. På samma sätt som man inte ska blockera korsningar utan trafikljus bara för att man står i en (bil)kö.

  • Som cyklist ska man nog vara lite försiktig med att rida på (dessa) paragrafer när respekten för stopplinjer vid rödljus generellt är betydligt bättre hos bilisterna. Hur ofta ser man inte cyklister som ställer sig framför stopplinjen OCH övergångsstället med framhjulet nästan ute i korsade trafik? Det märkliga är att dessa cyklister oftast inte särskilt bråttom egentligen utan vinglar vidare i maklig takt sen när det blir grönt.

    • Som cyklist ska man vara försiktig överhuvudtaget. Jag tyckte det bara var roligt som kommentar till alla bilister som gnäller på att cyklister cyklar mot rött.

      Tilläggas kan att cykelfälten i Stockholm ofta saknar stopplinje. Men då gäller alltså själva trafikljuset som gräns.

    • Åtminstone i Göteborg är det på många platser helt omöjligt att trycka på den förbaskade knappen man ska trycka på för att ens få komma över utan att stanna med framhjulet väl över linjen. Vid några korsningar är linjerna dessutom dragna så illa att man om man ska respektera dem hamnar med hela cykeln över en korsande cykelbana. Det får man ju inte. Alltså ska man om man ska följa reglerna parkera cykeln innan korsande cykelbana, lämna fordonet och promenera fram till knappen, trycka, gå tillbaka, sätta sig på fordonet och hoppas att trafikljuset inte är på väg tillbaka till rött. Så det kan ju eventuellt vara en förklaring till att hjulen hamnar framför stopplinjen, för att det i praktiken är omöjligt att trycka på knappen annars.

  • Staffan Malmgren

    Petimeterkommentar: 1978 års vägmärkesförordning är nu upphävd och ersatt av vägmärkesförordningen (2007:90). Motsvarande regel finns i 3 kap. 6 par. i den nya förordningen. De citerade paragraferna ur Trafikförordningen ligger i 3 kap, vilket man vanligen anger när paragrafnumreringen börjar om för varje nytt kapitel.

    • Yes, jag vet. Men hovrättsdomarna var från innan vägmärkesändringen. Ett av syftena med  ändrandet var förövrigt att förtydliga vad som gäller i just den här situationen. Jag väntar på svar från rättsväsendet hur det gick med just det.